Artikeln ingår i temat ”Kvinnors hälsa”, ursprungligen publicerat av Lunds universitet, och som vi nu återpublicerar med anledning av internationella kvinnodagen 8 mars
Rösten förändras ständigt under livet, dock inte lika påtagligt som efter målbrottet. För kvinnor börjar åldersförändringarna redan i klimakteriet. Rösten blir knarrigare, tunnare och mer instabil. Stämbanden blir mindre flexibla och eftersom vi tappar muskelmassa, försämras även andningsfunktionen.
Många känner att de inte längre riktigt kan lita på sin röst, vilket i sig kan medföra att man undviker att använda den och så får man en negativ spiral. Samtidigt är många yrkesgrupper beroende av sin röst i jobbet och en höjd pensionsålder innebär en ny utmaning. Trots det, finns ingenting om röst och kommunikation i de rapporter som tagits fram kring höjd pensionsålder:
– Det är anmärkningsvärt tycker jag. Pensionsåldern för operakorister har tidigare legat på 53 år och för att de ska kunna fortsätta sjunga till 67 år, krävs helt andra förutsättningar. Vi vet även att lärare är den yrkeskategori som har mest problem med sin röst och som följaktligen behöver verktyg för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma, säger Viveka Lyberg Åhlander, logoped och docent i logopedi samt forskare inom ljudmiljö, talarkomfort och kommunikation vid Lunds universitet.
Mot bakgrund av detta har ett Fortefinansierat forskningsprojekt på Lunds universitet inletts, om de ergonomiska anpassningar samt träning av röstkapacitet som krävs, för att individens röstfunktion ska orka hänga med längre i arbetsliv och i social interaktion. En fungerande kommunikation är viktig för att kunna delta socialt. I en nyss publicerad studie framkommer att många äldre drar sig undan från sociala sammanhang eftersom rösten fungerar sämre.
Äldre behöver bättre ljus- och ljudmässiga förutsättningar
Men rösten är bara en del av vår kommunikation. För en åldrande frisk person, behövs generellt bättre ljus- och ljudmässiga förutsättningar för att kunna delta i olika sammanhang. Det går även kognitivt långsammare när vi blir äldre, vilket påverkar hur vi interagerar och kommunicerar. Hörseln försämras och kombinerat med naturliga förändringar i arbetsminnet, är det lättare att tappa tråden. Dessa aspekter tillsammans, kan innebära att det blir svårare för en äldre person att göra sig hörd. Emma Lindström är doktorand och lärare på logopedprogrammet, där hon undervisar om den åldrande rösten:
– Vi har även sett att de digitala plattformar som blivit viktiga under pandemin, är ytterligare ett hinder för äldre som börjar få problem med sin kommunikation. Digitala forum påverkar samspelet och turtagningen blir svårare när man hör lite sämre. Det är många komponenter att hålla reda på och det påverkar den kognitiva förmågan och viljan att vara delaktiga, säger hon.
Även rösten borde kontrolleras
Idag kontrollerar vi syn och hörsel i samband med hälsovårdssamtal. Viveka Lyberg Åhlander skulle även önska screeningar gällande hur rösten fungerar:
– Dock är det viktigt att komma ihåg att bara för att man blir äldre, innebär det inte nödvändigtvis att man måste acceptera alla försämringar. Det finns mycket man själv kan göra för att bibehålla sin röstfunktion, avlutar Viveka Lyberg Åhlander.
Text & foto: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är ursprungligen publicerad som nyhet från Lunds universitet
