För tre år sedan började Skånes universitetssjukhus att behandla patienter med cancerformen lymfom med CAR-T-cellsterapi i klinisk rutin. Så här långt har drygt 20 patienter genomgått behandlingen – med goda resultat. I början av nästa år kommer behandlingen att användas mot ytterligare en cancerform.
CAR-T-cellsterapi är en behandlingsform som i korthet innebär att så kallade T-celler tas ut ur patienten och skickas till ett laboratorium. Väl där omvandlas T-cellerna till aggressiva celler som, när de förs tillbaka in i kroppen, attackerar ett särskilt protein på cancercellerna. Efter ungefär sex veckor skiktröntgas patienten och då vet man om behandlingen haft effekt.
Läs mer om CAR-T-celler: Kroppens försvar får hjälp i kampen mot cancer
Det är en avancerad behandlingsterapi som används när traditionella cancerbehandlingar inte har någon effekt. I januari 2020 behandlades den första patienten på Skånes universitetssjukhus med CAR-T-cellsterapi. Sedan dess har ytterligare cirka 20 patienter med cancerformerna diffust storcelligt B-cellslymfom och myelom fått behandlingen.
Tidigare studier har visat att ungefär 40 procent av de patienter som genomgått CAR-T-cellsterapi får god behandlingseffekt.
– Vi har sett samma resultat bland våra patienter, drygt hälften av dem visar inte längre några spår av sjukdomen. Det finns patienter som varit utan tecken på sjukdom så pass länge, drygt två år, att vi snart kan säga att de är friska, säger Mats Jerkeman, överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.
– Det här är patienter där det innan CAR-T-cellsterapin inte fanns något hopp om bot. Det känns fantastiskt att få vara med i den här utvecklingen, som verkar kunna innebära att patienterna nu kan leva sina liv som friska.
Framgångsrikt mot vissa cancerformer
Än så länge har CAR-T-cellsbehandling mest varit framgångsrik för patienter med cancerformerna lymfom, akut lymfatisk leukemi och myelom. Dessa typer av tumörer har proteiner på sin yta som CAR-T-cellerna kan angripa, utan att också angripa andra viktiga organ i kroppen. Utveckling av CAR-T-cellsterapi för andra former av cancer pågår, men här är det svårare att hitta specifika angreppspunkter, och många former av cancer har också en mikromiljö som skyddar dem mot angrepp från immunförsvaret.
Behandlingen kan medföra svåra biverkningar, bland annat tal- och skrivsvårigheter och ett sepsisliknande tillstånd som kan kräva intensivvård. Men ingen av patienterna som fått behandlingen på Skånes universitetssjukhus har drabbats av så svåra biverkningar.
– För att få den här behandlingen måste man kunna klara av den rent fysiskt. Men det finns ingen övre åldersgräns. Patienterna vi behandlat har varit mellan 40 och 73 år, säger Mats Jerkeman.
Internationell studie på gång
Skånes universitetssjukhus är inte längre ensamma i Norden med att utföra CAR-T-cellsterapi mot lymfom – behandlingen finns numera på ytterligare fyra sjukhus i Sverige: i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Linköping. I framtiden tror Mats Jerkeman att den kan börja användas vid fler former av lymfom. Nyligen har en ny CAR-T-cellsprodukt blivit godkänd för användning i Sverige för cancerformen mantelcellslymfom.
– Det är en ofta svårbehandlad sjukdom, och Skånes universitetssjukhus kommer att också här bli bland de första i landet som har möjlighet att ge denna behandling.
Vid årsskiftet kommer Skånes universitetssjukhus, som enda sjukhus i Norden, ingå i en internationell studie, kallad ZUMA-25, där patienter med återfall av mer ovanliga former av lymfom inkluderas för behandling med CAR-T-cellsterapi. Studien kommer att pågå i två år, och inkluderar patienter med cancerformerna Burkittlymfom, Richtertransformation, hårcellsleukemi och Waldenströms sjukdom.
Text: REBECKA SJÖBERG
Artikeln är ursprungligen publicerad som nyhet från Skånes universitetssjukhus
