Virus har plågat människan genom tiderna. Från den största
dödaren, smittkopporna, via spanska sjukan och till covid-19.
Historiskt har isolering varit människans enda räddning. Nuförtiden finns en frälsare till: vaccinering. Samtidigt riskerar de moderna pandemiernas följder att döda fler än sjukdomen.

Forskare från Australien och USA har lyckats identifiera vilka gener som aktiveras när människor infekteras av corona­virus. Detta avtryck i människans DNA visar att för runt 25 000 år sedan så spreds sannolikt en coronaliknande sjukdom i Sydostasien.

– Troligen har människan mött corona­virus långt innan, men detta är det första mätbara genetiska avtrycket. I samma område lever hästskofladdermössen som bär på tusentals varianter av corona­virus, så hypotesen är inte orimlig, säger Anders Widell, forskare vid Lunds universitet och pensionerad överläkare.

Många människor blev sjuka men överlevde. Det ledde till att delar av mänskligheten med tiden fick en anrikning av gen­er som varit speciellt bra vid nya möten med nya coronavirus. Med hjälp av avancerad matematik och DNA-analys kan man på det här sättet ibland få indikationer på när olika pandemier har startat.

– Det kallas den genetiska klockan. Med hjälp av den kan man räkna sig tillbaka, och se hur människors DNA förändrades gradvis från den senaste gemensamma anfadern för genuppsättningen i fråga. Här handlar det om 900 generationer tillbaka, säger han.

Pandemier eller stora utbrott

Pandemier har plågat mänskligheten genom historien. Pester har gått i vågor, som pesten i Aten på 400-talet f.Kr., justinianska pesten på 500-talet e.Kr. och diger­döden på 1300-talet. I pre­columbiansk tid får man räkna epidemier som spreds över minst två kontinenter som pandemier, då det inte fanns kommunikationer över Atlanten. Där­emot har Siden­vägen mellan Kina och Europa långt tillbaka i tiden troligen tidvis transporterat smittsamma sjukdomar långa sträckor.

– Historiskt sett handlar det ofta om stora utbrott och sjukdomar som drabbade många människor, säger Anders Widell.

Smittkoppor den största dödaren

Trots att covid-19, spanska sjukan, tuberkulos, kolera och olika vågor av pest drabbat befolkningar hårt så går det inte att jämföra med smittkopporna. 1500-talets spanska conquistadorer råkade föra med sig smittkoppor och mässling till den nya världen. Det blev en katastrof för ur­befolkningarna, där upp till 90 procent beräknas ha dött.

– Smittkoppor är den största dödaren historiskt sett, och det gäller framför allt barn. Den amerikanska urbefolkningen var immunologiskt oerfaren mot detta virus och hade inget skydd, säger Peter M Nilsson, läkare, professor vid Lunds universitet och där även chef för enheten Medicinens historia.

När ett virus är nytt för alla är alltid en faktor för hur spridd och allvarlig sjuk­domen blir. I Amerika på 1500-talet användes smittspridning som medveten krigsföring.

– De gav filtar till urinvånarna som smittkoppssjuka sovit i, säger Peter M Nilsson. Detta är inte helt oomstritt – and­ra menar att européerna i första hand ville ha de amerikanska urinnevånarna som arbetskraft, men då dessa dog blev det ett incitament till slavhandeln med Afrika.

Smittkopporna härjade under 500 år på alla kontinenter och beräknas ha dödat mellan 300 och 500 miljoner människor. Att mänskligheten lyckats göra sig av med smittkopporna via vaccination med kokoppor, som inleddes år 1796 av Edward Jenner, räknas som en av de största medicinska bedrifterna i historien.

En olycka kommer sällan ensam

Genom historien har krig, svält och trångboddhet gått hand i hand med stora sjukdomsutbrott. Både frivillig migration och när folk fördrivs underlättar för epidemier och pandemier. Spanska sjukan, av vilken nutida fågel­influensan sannolikt är en variant, är ett exempel på detta. Sjukdomen kom med amerikanska soldater till Europa under första världskriget.

– Då fanns ingen kunskap om virus, den kom senare. Och inte heller antibiotika mot bakteriella komplikationer. Människorna och samhällen var dessutom försvagade av kriget, säger Peter M Nilsson.

Efter andra världskriget tog virusforskningen fart. En delvis bortglömd pionjär var svenske virologen Bertil Hoorn, som bidrog med en metod som gjorde att det första humana coronaviruset kunde upptäckas 1965.

Smittans vägar

På 1800-talet gav de stora skeppen smittor mer fart och när tågrälsen bredde ut sig över världen ökade takten än mer.

– Ordet karantän har vi från den venetianska kolonin Ragusa, idag Dubrovnik. Vid misstänkt smitta beslöts där 1377 att ingen fick gå i land förrän fartyget legat 40 (ital. quaranta) dagar för ankar vid en ö utanför staden, säger Anders Widell.

I modern tid bidrar snabba kommunikationer, global handel och turism till smittspridningen. Sex- och drogresor är extra riskabla. Genom sexresor fick hiv en tidig spridning från Karibien till USA och för heterosexuella smittor är Thailand ett nav.

– Utmed lastbilsrutter har man i ett antal länder sett att hiv sprids, när lastbilschaufförer besöker prostituerade utmed vägen, säger Anders Widell.

Global uppvärmning gör att myggor som sprider smittor breder ut sig längre från ekvatorn. Stora däcklager utomhus i varma länder är en annan riskfaktor.

– De riskerar att bli äggkläcknings­centraler för myggor, när det samlas varmt regn i däcken. På så sätt har bland annat zikaviruset och chikungunya­viruset spridits, säger Anders Widell.

Isolera och vaccinera

När människor och djur trängs alltmer på planeten samtidigt som medeltemperaturen stiger är det sannolikt att pandemierna kommer tätare och då oftast från djur, så kallade zoonoser.

Genom historien har pandemier bekämpats genom att isolera sjuka människor. Därtill kommer sedan Jenners tid allt fler vacciner. Vaccinerna mot covid-19 utvecklades och utprovades på rekordtid. Annars kunde miljoner fler människor ha dött och fler samhällen sviktat under hårda restriktioner.

Anders Widell är kritisk mot Folkhälsomyndigheten och regeringens handlande under pandemin.

– Under det första halvåret kan de ha fattat flera beslut som ledde till fler­faldigt högre dödstal per miljon innevånare i Sverige jämfört med övriga nor­diska länder, säger han.

Men Peter M NiIsson menar att Sveriges internationellt sett måttliga restriktioner varit framgångsrika för den totala hälsan i landet.

– Pandemins konsekvenser riskerar vara farligare och döda fler än sjukdom­en genom negativa effekter på samhälls­ekonomi och överbelastad vård. Det är en viktig lärdom för framtiden, säger han.

Text: JENNY LOFTRUP