En femtedel av Sveriges vuxna befolkning har tinnitus och de flesta har även en hörselnedsättning. Nu visar forskare vid Lunds universitet att en enkel undersökning för att ställa in hörapparaten rätt, kan göra att hörapparaternas lindrande effekt på tinnitus kan fördubblas.
Tinnitus är ett mycket vanligt problem som innebär att man hör ljud i öronen utan att det orsakas av någon yttre ljudkälla. Så mycket som en femtedel av Sveriges befolkning är drabbade och 90 procent har även hörselpåverkan. Personer med tinnitus upplever ofta att de har svårt med kognitiva prestationer som att behålla koncentrationsförmågan vilket påverkar arbetsminnet. Men nu visar nya studier att kognitiva problem inte har med tinnitus att göra, utan istället är kopplade till hörselnedsättning:
– Det är förvånande att tinnitus inte påverkar prestationerna vid kognitivt krävande uppgifter, eftersom detta är ett av de vanligaste klagomålen bland patienter med tinnitus. Istället visar det sig att det är hörselförmågan vid höga frekvenser – över 8 kHz – som är kopplad till prestationen. Ju sämre vi hör desto sämre presterar vi, oavsett om vi har tinnitus eller ej och oavsett ålder. I dagsläget undersöks inte heller dessa frekvenser vid ett hörseltest på till exempel vårdcentralen, säger Sebastian Waechter, legitimerad audionom, forskare inom audiologi och doktor i klinisk medicin vid Lunds universitet.
Hörselcentrat krymper och hjärnvolymen blir mindre
Vid alla våra sinnesintryck bildas elektriska urladdningar i hjärnan och när hörseln försämras, är följden att stimulansen i hjärnan minskar. Resultatet blir att inte bara hörselcentrat krymper, utan att hela hjärnvolymen blir mindre, vilket påverkar den kognitiva förmågan. Eftersom hjärnans plasticitet – det vill säga hjärnans förmåga att omforma sig – avtar med åldern, är det därför viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt. På så sätt får hjärnan tid att vänja sig vid de nya stimuli som till exempel en hörapparat ger. Men det är viktigt att hörapparaten utprovas och programmeras efter varje persons öra, eftersom varje hörselgång är unik i sin form, något som i sin tur påverkar resonansen. Genom mätinstrumentet Real Ear Measurement (REM) kan man mäta in i hörselgången och anpassa hörapparaten till varje person.
– Om man anpassar hörapparaten innebär det också en betydande dämpning av tinnitus-besvären, något som även fortsätter att dämpas över tid. Våra resultat visar att behandlingseffekten är dubbelt så god efter ett år om man verifierar hörapparatens förstärkning, jämfört med om man inte gör det.
Det räcker alltså inte med att fråga patienten om det ”hörs bra”, utan det är viktigt med en objektiv undersökning som kan göra stor skillnad för den enskilde patienten. Undersökningen tar endast några minuter, men trots det använder fortfarande många svenska kliniker inte mätinstrumentet. Även om kostnaden för instrumentet belastar den enskilda kliniken, är kostnaden låg ur ett samhälleligt perspektiv för att dramatiskt förbättra tinnitusvården, menar Sebastian Waechter.
Forskning om tinnitus och mental hälsa
I sin forskning framöver kommer han även att undersöka hur en förbättring av tinnitus påverkar personens mentala hälsa. Omkring varannan tinnituspatient lider nämligen också av psykisk ohälsa i form av ångest eller depression.
– Exakt hur detta är kopplat till tinnitus vet vi idag inte, men många patienter beskriver att tinnitus är en stark bidragande orsak till att de mår dåligt. Därför är det angeläget med mer forskning samt att utveckla bättre behandlingar för den här gruppen, avslutar Sebastian Waechter.
Länkar till vetenskapliga publikationer:
Text: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet