En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och tarmfloran.
Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har blivit ett allt viktigare forskningsområde. En ny studie som publiceras i tidskriften Nature Communications bidrar med ökad kunskap om sambandet mellan de bakterier som lever i tarmen och metaboliter i blodet. Metaboliter är små molekyler i blodet. Kroppsegna substanser och tillförda läkemedel kan omvandlas till metaboliter. Studien bygger på avförings- och blodprover från 8583 deltagare i den svenska befolkningsstudien SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study). Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet.
– Våra resultat visar att det finns en stark koppling mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. I vår studie har vi lyckats identifiera många nya samband eftersom studien är så mycket större jämfört med tidigare studier och mätmetoderna så precisa, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet.
Studier av läkemedlet metformin
Forskarna vid Uppsala universitet och Lunds universitet har även studerat associationer mellan läkemedlet metformin och tarmfloran hos deltagare som har behandlats med läkemedlet. Behandling med metformin är vanligt vid typ 2-diabetes och kan sänka blodsockret och förebygga följdsjukdomar av diabetes. En del patienter får biverkningar av metformin, som magbesvär. Forskarna har identifierat 462 bakteriearter som kan kopplas till läkemedlet.
– Fynden bekräftar tidigare forskning som har visat att behandling med metformin kan kopplas till förändringar i tarmflorans sammansättning. Vi har dessutom hittat nya associationer mellan metformin och tarmfloran och sett att individer som behandlas med metformin har högre nivåer av vissa bakterier och lägre nivåer av andra bakterier, jämfört med personer som inte får behandlingen, säger Marju Orho-Melander, forskargruppsledare inom diabetes och kardiovaskulär sjukdom vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och en av de ledande författarna bakom studien.
Resultaten kan bland annat bana väg för studier om varför vissa personer med typ 2-diabetes får magbesvär av läkemedlet medan andra inte får samma problem, baserat på hur deras tarmflora ser ut.
– På sikt kanske det går att utveckla nya probiotika som patienter med magbesvär kan ta tillsammans med sitt läkemedel så att de tål metformin bättre, säger Marju Orho-Melander, som också är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.
Fritt tillgänglig databas
Forskarnas resultat finns tillgängliga genom en stor databas som har publicerats på webben. Forskarna ser det som sitt bidrag till den växande kunskapsbasen om hur tarmfloran påverkar människors hälsa. Marju Orho-Melander tror att den fritt tillgängliga databasen kommer att ge diabetesforskare nya möjligheter att studera sjukdomen.
– Vi vet att både tarmflora och metaboliter har stor betydelse för typ 2-diabetes och fetma och databasen kan användas i fortsatta studier av oss och andra forskare. Datan vi har samlat ihop kan även kopplas ihop med annan typ av data, vilket gör det möjligt för oss att studera hur tarmflorans sammansättning och metaboliter påverkar eventuell framtida sjukdomsutveckling, säger Marju Orho-Melander.
Länk till vetenskaplig studie: An online atlas of human plasma metabolite signatures of gut microbiome composition
Text: PETRA OLSSON
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet