En femtio år gammal tes inom den kognitiva neurovetenskapen har nu belagts: våra ögonrörelser hjälper oss att minnas. För att plocka fram ett minne flyttar sig blicken på samma sätt som när minnet skapades. Resultaten ger ny inblick i hur vi genererar och återskapar representationer av vår omvärld.

Donald Hebb och Ulrich Neisser, den kognitiva neurovetenskapens förfäder, påstod redan för femtio år sedan att vi använder våra ögon för att återskapa tidigare upplevda händelser. De hävdade också att turordningen för våra synintryck, det vill säga den exakta sekvensen av ögonrörelserna, spelar roll.

Det sistnämnda har nu Mikael Johansson och Roger Johansson, båda forskare i psykologi vid Lunds universitet, för första gången någonsin lyckats bevisa i labbmiljö.

– Vi människor bombarderas ständigt av en enorm mängd intryck. Man kan säga att ögonen samplar vår visuella omvärld med tre till fyra fixeringar, eller bilder, per sekund. Genom att sedan reproducera dessa ögonrörelserekvenser får vi hjälp med att minnas den aktuella händelsen, säger Roger Johansson, docent i kognitiv psykologi vid Lunds universitet och expert på att studera samspelet mellan ögonrörelser och kognition genom en så kallad eyetracking-metodologi.

Blickmönster utgör pusselbitarna

Lundaforskarnas studie visar att våra blickmönster utgör pusselbitarna som läggs för att återskapa sammanhängande minnesbilder. Ju större överlappning, det vill säga desto mer av samma blicksekvens som när minnet skapades, desto större detaljrikedom har den återkallade minnesupplevelsen

– Våra resultat verifierar en inflytelserik teori som har varit svårfångad i minneslitteraturen i mer än 50 år och är därför av bred relevans för grundforskning inom kognitiv neurovetenskap och relaterade områden, säger Mikael Johansson, professor i neuropsykologi vid Lunds universitet.

På sikt finns dock även hög potential för tillämpningar i utvecklandet av minnesstrategier för populationer med sviktande minnesprestation och i mentala träningsmetoder som syftar till att förbättra prestation och välmående,i t ex sjukgymnastik, idrott, utbildning och terapi, enligt forskarna.

Länk till den vetenskapliga artikeln : Eye-movement replay supports episodic remembering publicerad i Proceedings of the Royal Society B

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet