Vid PTSD tar hemska minnesbilder upp för stor plats i hjärnan för att minnet ska fungera. Trots att det finns effektiv terapi vågar många inte genomgå den. Därför forskas det nu på mediciner som ska lindra den skräck som terapin väcker

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är ett växande folkhälsoproblem då många nya svenskar kommer från konflikthärdar och har varit med om trauman. Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är en annan riskgrupp, liksom de som har legat på iva under covid-19-pandemin för att nämna några. Traumatiska minnen lärs in på fel sätt av hjärnan, som tolkar minnet som något som pågår just nu.

Mer som att vara i en mardröm

– Det är mer som en mardröm än minnen. Man är i det fruktansvärda ögonblicket, där man blir våldtagen, skjuten eller torterad, säger Alexander Santillo, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne. Han är även konsultläkare vid tortyrskade-
utredningar på Röda Korsets behandlingscentrum. Där träffar han många som lider av PTSD, men de dyker även upp som patienter när Alexander Santillo arbetar på minnesmottagning och inom psykiatrin.

Stora minnesproblem till följd av PTSD

Hjärnan blir vid PTSD så upptagen att det inte finns plats nog för ett välfungerande minne. 

– Trauman kan då tränga ut de vardagliga minnen som vi behöver lagra för att fungera. Det kan vara grava minnesproblem, på samma nivå som vid Alzheimers sjukdom. Det kan handla om att glömma bort vägen till barnens skola, möten man ska gå på och så vidare.

Ibland kan trauman reaktiveras i full kraft efter decennier, när en person har lyckats skaffa sig en stabil tillvaro och tänker att hen har lagt det gamla bakom sig.

– Det är ett mysterium varför hjärnan låter trauman reaktiveras långt efteråt, men det är ett solitt faktum. Det är paradoxalt – när de yttre faktorerna är stabila med jobb, skolor, ekonomi så kan hjärnan låta traumatiska minnen komma upp igen.

Att se och höra om andra krig, som nu i Ukraina, kan också väcka minnena till liv. Idag finns det många i 70–80-årsåldern som kom till Sverige under 90-talets krig på Balkan och som lider av odiagnostiserad PTSD. 

PTSD eller alzheimer?

Det innebär en stor praktisk utmaning för vården att förstå vilka som har PTSD respektive Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen. För att öka medvetenheten om PTSD görs informationsinsatser från flera instanser
i samhället. Med stigande ålder ökar dessutom risken för att drabbas av båda sjukdomarna.

– Det gäller att sålla fram dem som lider av PTSD, innan de har fått allvarliga symtom av alzheimer. Annars kan de bli fångade i sina fruktansvärda minnesbilder utan att vi kan nå dem med behandling, säger Alexander Santillo.

För det finns effektiva behandlingar som fungerar ungefär som när man bota en fobi genom en gradvis och kontrollerad exponering, precis som man gör vid klaustrofobi eller spindelfobi. Men skillnaden är att man noga måste gå igenom sina våldsamma minnesbilder av när man blev torterad eller våldtagen, som för många är oerhört skrämmande.

– Men det är en jättebra behandling. Genom att gå tillbaka till minnesbilderna och varsamt gå igenom händelsen kan hjärnan få distans och lära om: det hemska är över – du har överlevt. Men många säger nej till behandling.

Det finns ett stort mörkertal eftersom många som lider av PTSD inte söker hjälp. För att fler ska orka möta sina traumatiska minnen i terapi behövs det nya mediciner som kan dämpa den rädsla och ångest som exponeringsterapin ger, något det forskas på i olika forskningsgrupper. Till exempel vid Linköpings universitet pågår en klinisk studie där man försöker främja kroppens egna cannabisliknande substanser för att lugna PTSD-drabbade inför terapi.

Studier med ecstasy

– Det finns också sex nypublicerade studier från flera olika länder som undersöker hur ecstasy kan effektivisera psykoterapin genom att lindra skräcken. Det är seriös och spännande forskning.

De som har legat på iva med covid-19 är en ny grupp som kan utveckla PTSD. De har ofta upplevt mardrömslika tillstånd under flera veckor samtidigt som de har haft svårt att få nog med luft.

– Men de som har överlevt covid-19 i Sverige har ofta goda läkemöjligheter. De kommer oftast från ett välfungerande liv med både nätverk och gott stöd och orkar ta sig an sina trauman.

Han menar att fokus bör ligga på våra nya svenskar.

– De är många fler och svårare traumatiserade. Är man ensamkommande, kanske utan uppehållstillstånd, och oroar
sig för familjen som blev kvar är det mycket svårare att läka, säger Alexander Santillo.

Text: JENNY LOFTRUP