Fysisk aktivitet är bra för minnet. Det är hjärnforskarna Tomas Deierborg och Tomas Roos eniga om. Både deras egen och andras forskning tyder på det. Och de lever så klart som de lär.
Båda tränar regelbundet, gärna med så kallad stakmaskin, som simulerar stakning i längdskidåkning. Så även om Lund oftast lider snöbrist, kan de två hjärnforskarna ändå jobba på Vasaloppsformen. Längdskidloppet ligger dem varmt om hjärtat. Båda har åkt två gånger och deras globalt mycket uppmärksammade studier, där de försökte förstå mekanismer bakom minnessjukdomar, baserades på hälsodata från just Vasaloppsåkare.
Studien som följde 200 000 Vasa-loppsåkare under två decennier visade att 50 procent färre av Vasaloppsåkarna drabbades av vaskulär demens, den näst vanligaste demenssjukdomen efter alzheimer, jämfört med kontrollgruppen. Risken att drabbas av depression, som ju ofta också påverkar minnet, var också cirka hälften för Vasaloppsåkarna. Även risken för parkinson, som påverkar rörelseförmågan, var lägre. Där kan Vasalopps-åkarna ha byggt upp en motorisk buffert.
– Det verkar också som att fysiskt aktiva har det vi kallat en ”motorreserv” som skjuter upp eventuellt insjuknande i Parkinsons sjukdom, funderar Tomas Roos, och syftar på en möjlig depå, ett slags sparkonto som man tjänat in genom träning och som gör att de eventuella åldrande- och sjukdomsprocesserna fördröjs.
Högutbildade drabbas senare av demens
När det gäller demenssjukdomar talar man om en kognitiv reserv för hjärnans funktioner att tänka, planera och komma ihåg saker. De som stimulerat och aktiverat sin kognition under livet drabbas av demens senare än de som varit mindre aktiva. Hög utbildning har i flera studier visat sig fungera som en skyddsfaktor vid demens.
– Troligtvis är det för att de helt enkelt har mer kapacitet att ta av innan de blir dementa, säger Tomas Roos.
Man kan också tänka sig att träning även ökar den kognitiva reserven. Den kognitiva reserven är en teori som stöds av undersökningar av hjärnor efter döden. Inte alla som har haft demensskador i hjärnan har uppvisat så grava sjukdomssymton som man kunde vänta sig.
– Ingen har lika bra minne eller motorik vid 80 år som vid 20 år. Men den som har tränat kommer nog ha bättre funktion vid 80 år än den som inte har tränat, för att de har reserver att ösa ur, förklarar Tomas Roos.
Men om man inte rört på sig så mycket under sitt liv, är det då lönt att börja träna när man kommit upp i åren?
– Absolut! Träning i 80-årsåldern är jätteviktig för minnet, säger Tomas Deierborg.
Den äldre hjärnan är redan mindre och skörare än den yngre. Nedgången börjar redan i 25-30-årsåldern och sedan vid 65-70 år ökar takten, även på friska människor.
– Så effekten av träningen blir förhållandevis större, mer märkbar, när man är äldre, menar Tomas Deierborg.
Träning före plugg underlättar för minnet
Det finns mycket forskning som tyder på att hjärnans minnescentrum behöver fysisk träning för att behålla sin kognitiva kondition. Det får gärna vara sådan träning där man får upp flåset, så kallad aerob träning. Forskningen har inte fokuserat lika mycket anaerob träning, som mer handlar om att bygga styrka.
– Det verkar till exempel som att man befäster minnen starkare om man har varit fysiskt aktiv precis innan man sätter sig och pluggar, säger Tomas Deierborg.
Över tid gör träning att det bildas fler synapser, blodkärl och kopplingar i hjärnan. Hippocampus, ett centralt område i hjärnan för minnen, blir större. Och kopplingarna mellan blodkärl och nervceller blir snabbare.
– Det ger bättre blodcirkulation, som också påverkar minnet positivt, och gynnsamma förutsättningar för viktiga tillväxtfaktorer i hjärnan, säger Tomas Deierborg.
Hur hårt måste man träna för att få effekt på minnet? Räcker lunchpromenader?
– Vardagsmotion är jätteviktigt! Det finns ingen nedre gräns för när träning inte är bra för oss. Träning minskar stress och ångest och ökar välbefinnandet, vilket i sin tur förbättrar sömn- och minnesfunktioner.
Störst effekt av fysisk aktivitet får man från att vara stillasittande till att börja vara fysiskt aktiv. Och för att man sedan ska fortsätta på längre sikt behöver man tycka att det är roligt.
– Den bästa träningen är som bekant den som faktiskt blir av, säger Tomas Deierborg.
Text: AGATA GARPENLIND
Forskningen som presenteras ovan grundar sig på följande vetenskapliga studier:
Review-artikel:
Physical exercise, neuroplasticity, spatial learning and memory
