Ur ett näringsperspektiv uppfattas många av oss som irrationella konsumenter som äter ohälsosamt för att vi inte förstår bättre och därför behöver utbildas. Men matetnologen Håkan Jönsson motsätter sig detta och menar att måltiden har flera andra minst lika viktiga funktioner.

Han beskriver måltiden som en demokrati, där vi hela tiden behöver kompromissa för att tillgodose allas intressen.

– Det uppstår konflikter mellan matens olika funktioner som vi måste navigera mellan, förklarar Håkan Jönsson som är docent i etnologi vid Lunds universitet.

Han menar att måltiden har fyra fundamentala funktioner där att ge näring är bara en av dem. Det sociala ”att bryta sitt bröd med andra” är grundläggande och något människan har gjort i alla tider. Måltiden blir en mötesplats där vi får möjlighet att utbyta åsikter, knyta vänskapsband och lära oss att umgås. Samtidigt är matens påverkan mycket individuell.

– Vi delar en måltid men det jag stoppar i munnen påverkar bara mig. Vi förändras kroppsligt när vi äter. Vi kanske blir mättare, gladare, ledsnare, piggare, tröttare eller något annat.

Matens fyra grundläggande funktioner

1. Näring
2. Social funktion
3. Matens individuella påverkan
4. Ätandets betydelse för rytmen

Måltiden förändrar oss

Den som kommer ut ur måltiden är inte densamma som går in i den. Detta, i relation till att vara social och äta med andra, kan skapa stora spänningar som till exempel visat sig vara en viktig komponent i olika sorters ätstörningar.

– Ätandet har också stor betydelse för rytmen. Den hjälper oss att dela in dygnet i olika delar, veckan i olika dagar, markera högtider och så vidare.

Våra matvanor är också intimt förknippade med vårt arbete. I bondesamhället hade vi en måltidsrytm, i det industriella en annan som sedan ändrades igen med det postindustriella tjänstesamhällets flexibla arbetstider. De fasta mattiderna är inte så fasta längre, inte heller platsen. Idag är det inte ovanligt att äta ensam, kanske samtidigt som man jobbar eller till och med gåendes.

– Vi ska alltså klara av att äta på ett sätt som känns acceptabelt för jaget och den egna kroppen. Samtidigt ska vi underhålla en skara av sociala relationer och få en rytm som uppfattas som icke stressande och någorlunda harmonisk. Dessutom ska vi få näring och upprätthålla vår hälsa. Att få dessa bitar att haka i varandra i den enskilda måltidssituationen är inte så lätt, säger Håkan Jönsson.

Det har också blivit en allt större utmaning att bjuda en grupp människor på middag. Förutom allergier måste vi även ha koll på olika matpreferenser. Det kan ses som att mat och dryck har blivit ett verktyg för att framhäva individens identitet. Men det kan också handla om att stärka en grupp som är en annan än den som man äter med till vardags. Att vara vegetarian i en köttätande familj kan vara ett sätt att markerar att man bryr sig om djurens väl och klimatet. Genom kosten betonar man att man tillhör en annan grupp också.

Från näring till njutning

Vad kan vi förvänta oss av framtiden? För att kunna blicka framåt behöver vi först göra en tillbakablick.

Från det att den mesta maten lagades av i kvinnor i hemmet kom ett skifte på 1960/70-talet då fler kvinnor började förvärvsarbeta. Med mer färdigmat och preparerade livsmedel blev matlagningen enklare och snabbare. På 80- och 90-talet kom två stora förändringar. Vi började öppna oss för influenser från omvärlden vilket också avspeglade sig i hemmamatlagningen. Spaghetti bolognese blev plötsligt en ”typisk svensk maträtt” och tacos blev hela Sveriges fredagsmys.

Det andra skiftet handlade om gastronomisering. Både matlagningen och ätandet gick på 80- och 90-talet från hushållning till en njutningsfull livsstil. Att äta för att det är gott, inte för att man behöver. Knivhyllan ersatte bokhyllan som kulturellt kapital och köksredskapen skulle allt mer likna restaurangernas professionella redskap. Och männen började ta plats i köket.

Industrimatens återkomst

Men kanske börjar vi närma oss ett nytt skifte där nästa generations syn på ätandet tar över? Håkan Jönsson gör en utblick.

– Hållbarhetsfrågorna har redan börjat att sätta avtryck i våra matvanor. Ett tecken är industrimatens återkomst, som till exempel köttsubstituten. En ny generation verkar prioritera andra saker än korta ingredienslistor och närproducerade råvaror, i alla fall om det verkar vara bra för klimatet.

Han tror också att vi kommer att få en ökad medvetenhet om den sociala måltidens funktion.

– Vi kommer vilja återskapa ramar för mer sociala måltider och att de individuella matpreferenserna börjar tonas ner lite, säger Håkan Jönsson.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ