Konventionella hälsokontroller kan ibland vara både tidskrävande och innehålla moment som kräver kroppskontakt mellan läkare och patient. Nu har forskare utvärderat en testbädd med icke-invasiva mätmetoder i Malmöstadsdelen Lindängen. Ett steg på vägen för att göra hälsokontroller enklare och tillgängliga för fler.
– Icke-invasiv teknologi är snabbare, billigare och kräver inte att en läkare utför testerna. Det finns en stor potential när det kommer till förebyggande sjukvård i framtiden och att kunna göra regelbundna hälsotester innan man blir sjuk, säger Sergey Shleev, professor i biomedicinsk teknik vid Malmö universitet
Forskarna har tagit fram en flyttbar testbädd där de använt en kombination av flera olika icke-invasiva apparater: ny teknologi som kan användas som alternativ till konventionella mätverktyg. I testbädden ingår utrustning som tar blodtryck, hjärtfrekvens, mäter kroppskomposition och analyserar blodet – utan att behöva ta ett blodprov på patienten.
Kan användas i situationer där konventionella tester inte fungerar
Utrustningen är uppkopplad till mjukvaran MultiSens och alla resultat loggas in automatiskt i en dator, vilket sparar tid. Tekniken som använts kräver heller ingen kroppskontakt mellan läkare och patient. Därför kan den bland annat användas i situationer där kultur, bakgrund eller religion gör det svårt att genomföra konventionella hälsotester.
– Ibland är icke-invasiva metoder det enda möjliga alternativet i områden som Lindängen. Det kan handla om att kunna ta blodtrycket på handleden i stället för överarmen eller att läkaren inte behöver röra vid patienten för att ta mått av kroppen, säger Sergey Shleev.
– Den nya tekniken gör också det möjligt att hämta in mer data och i förlängningen få en mer fullständig analys jämfört med konventionella metoder. Med den snabba teknikutvecklingen kommer vi också få mer precisa mätverktyg över tid.
Studien är resultatet av ett samarbete mellan forskare inom bland annat biomedicin, vårdvetenskap och folkhälsa. Testerna har gjorts i Lindängen i Malmö. Deltagarna i studien medverkar även i ett större deltagarbaserat forskningsprogram om jämlik hälsa i stadsdelen. Just enklare hälsotester var något som befolkningen i Lindängen efterfrågade, till exempel för att själva kunna mäta och se effekten av träning.
– Egenvård kommer att vara mer utbrett i framtiden, vilket ökar behovet för människor att själva kunna följa och mäta sin hälsa. Genom att koppla den här typen av mätningar till de andra hälsofrämjande aktiviteterna som finns i Lindängen, kan hälsan stärkas i befolkningsgrupper som ligger på gränsen till att insjukna i kroniska sjukdomar, säger Margareta Rämgård, docent vid Malmö universitet, och som leder forskningsprogrammet i Lindängen.
”Handlar om att bygga ett förtroende”
Förutom att utveckla den nya testbädden syftade också studien till att undersöka deltagarnas hälsa och sambandet mellan biomedicinska parametrar och upplevd hälsa. Mätningarna visade att deltagarnas hälsa över lag var jämförbar med det svenska genomsnittet, bortsett från ett högre antal personer med fetma i testgruppen. Forskarna kunde också observera ett samband mellan biomedicinska testresultat och upplevd hälsa. Deltagarna i studien var positivt inställda till att fortsätta testas.
– Det handlar inte bara om tekniken, utan om att bygga ett förtroende och att invånarna känner att de kan lita på oss. Vi har tagit oss tid att förklara i princip varje parameter vi mätt och vad den betyder, vilket inneburit att deltagarna fått en större förståelse för varför mätningarna är viktiga, säger Sergey Shleev.
Länk till den vetenskapliga artikeln: Developing and evaluating non-invasive healthcare technologies for a group of female participants from a socioeconomically disadvantaged area
Text: ANNA DAHLBECK
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet