I början av pandemin fanns det hopp om att blodplasma, eller så kallad konvalescentplasma, skulle vara en effektiv behandling mot covid-19 hos svårt sjuka patienter. Men i takt med att allt fler forskningsresultat inte kunde visa några säkra fördelar, avbröts en pågående studie på Skånes universitetssjukhus i förtid.
– Trots det kan jag tänka mig en plats för blodplasma i vården av covidsjuka patienter, säger Karin Holm, infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus.
(Artikeln ingår i vår serie Så funkar forskning. Den belyser hur forskare ibland behöver tänka om när förutsättningar ändras)
Teorin bakom behandling med blodplasma är att de antikroppar som plasman innehåller kan hjälpa den sjuke att bekämpa viruset. Studier vid tidigare epidemier har visat att metoden kan fungera. Under 2020 inleddes två studier i Sverige om blodplasma och covid-19, varav en på Skånes universitetssjukhus. Här var tanken att 100 svårt sjuka patienter skulle få blodplasma från tillfrisknade patienter.
– Vi hann inkludera 33 patienter i studien och 17 av dem fick plasma. Samtidigt kom det mycket data från större studier där man inte kunde se några säkra fördelar med att ge plasma till svårt sjuka patienter. Och när vi tittade på vårt underlag såg vi inget som tydde på andra resultat. Därför valde vi att avbryta studien, säger Karin Holm, en av dem som drev studien. Hon är infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet.
Resultatet förvånar
Hon är förvånad över att metoden inte visade sig vara mer framgångsrik.
– Teoretiskt sett tar antikropparna i plasman bort viruset. Problemet var att vi i vår studie, och i andra internationella studier, undersökte patienter som blivit så sjuka att de hamnat på sjukhus. Ska blodplasma ha bäst effekt bör det ges tidigt, innan patienten insjuknat allvarligt. När studien planerades visste vi inte att patienterna oftast inte behöver sjukhusvård förrän efter minst en vecka till tio dagar. Vi trodde också att plasma skulle vara effektivt åtminstone för de som lades in på dag sju.
Plasma för att stärka immunförsvar
Karin Holm har gjort ytterligare en studie på blodplasma och covid-19. I den har hon i efterhand undersökt utfallet av att patienter med nedsatt immunförsvar fått plasma som ett sätt att behandla covid-19-infektion. Det rör sig om 28 patienter med till exempel cancer och multipel skleros (MS). På grund av behandling av deras sjukdomstillstånd har deras immunförsvar blivit så nedsatt att det inte klarar av att producera egna antikroppar.
– I de fallen har läkare valt att ge plasma. Och i knappt hälften av fallen blev det en förbättring av patienternas tillstånd. Men det går inte att säga med säkerhet att det beror just på plasman, eftersom det inte finns någon kontrollgrupp.
– Det är utmaningen när man undersöker något i efterhand. Samtidigt är det ändå värdefullt att göra det eftersom datan kan användas i större studier, så kallade metaanalyser, där det går att dra säkrare slutsatser.
Blodplasma kan komplettera antikroppar
Den behandlingsmetod som idag främst används mot covid-19-infektion hos patienter som inte har bildat egna antikroppar mot viruset är så kallade monoklonala antikroppar som är framtagna i laboratorium. I covid-19-behandling används monoklonala antikroppar för att efterlikna immunsystemets förmåga att bekämpa coronaviruset.
Trots att denna metod tagit över blodplasmans tänkta roll, anser Karin Holm inte att behandling med plasma är helt ute ur leken.
– Omikron ändrar förutsättningarna för behandling med monoklonala antikroppar. För närvarande finns det bara en sådan antikropp som biter på omikron, och den är en bristvara nu. Därför skulle blodplasma kunna vara ett möjligt komplement vid nya mutationer hos viruset som gör att det inte längre finns några effektiva monoklonala antikroppar. Då har vi både kunskapen och infrastrukturen på plats för att dra igång insamlingen av blodplasma igen.
Text: REBECKA SJÖBERG
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Skånes universitetssjukhus
Fakta: Blodplasma-studierna
Den första studien, COP-20, initierades av Mona Landin-Olsson, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet tillsammans med Magnus Rasmussen, specialistläkare inom infektion på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, samt Maria Lundgren, överläkare vid klinisk immunologi och transfusionsmedicin.
Resultaten från den studien finns publicerade här (nih.gov)
Data från denna studie ingår också i en större metaanalys som inte heller den visar några säkra fördelar med blodplasma som behandling vid svårt sjuka covidpatienter.
Metaanalysen finns publicerad här (biomedcentral.com)
Karin Holm är initiativtagare till den andra studien. Hon har drivit den tillsammans med Oskar Ljungquist, överläkare på Helsingborgs lasarett. Resultaten finns publicerade här (tandfonline.com)
