T-celler, antikroppar, immunförsvar – begrepp som vi har lärt oss mer om efter ett par år med global coronavirus-pandemi. Förståelsen för hur immunförsvaret fungerar vid cancer är en annan stor fråga för forskningen och utvecklingen av nya behandlingar.
– Användningen av antikroppar i cancervården har pågått i närmare 25 års tid men det är de senaste fem åren som nya tekniker och behandlingar tagit en ny riktning, berättar Mats Jerkeman, överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor i klinisk onkologi, Lunds universitet.
Nya kunskaper om hur kroppens celler kan omprogrammeras för att attackera sina angripare ger hopp för allt fler patientgrupper. Nya tekniker testas för att fler patienter och fler cancerformer ska kunna behandlas effektivt och med mindre biverkningar och flera läkemedel används redan.
Ett sätt att få fart på immunförsvaret mot cancer är att använda antikroppar. Det är proteiner som är en del av immunförsvaret, men de kan även tillverkas utanför kroppen och ges i form av läkemedel. Mats Jerkeman förklarar framstegen med de nya behandlingsformerna och hur patienter påverkas:
– För vissa typer av bröstcancer och lymfom har antikroppar använts i behandling länge. Den första generationens antikroppsbehandlingar består av en antikropp som är riktad mot något som finns på ytan av tumörceller. En annan typ av antikroppar som är väldigt effektiva och nu har använts i flera år är de som aktiverar immunförsvaret, och som varit en revolution inom behandling av malignt melanom.
Smartare antikroppar
Nu sker det en utveckling mot nya typer av antikroppsbaserade behandlingar. De är mycket mer verksamma och blir allt smartare. En metod innebär att antikroppar kopplas till cytostatika, en form av gifter som används för att stoppa cellernas tillväxt. Skillnaden med de nya antikroppar vi kan använda är att de binder sig till tumörcellen, tar sig in i cellen, där cytostatika-molekylerna klipps av och dödar cancercellen.
Utmaningen är att hitta dessa nya ytproteiner eller antigen, som är bra mål för dessa läkemedel. Det är viktigt att hitta rätt antigen så att preparatet inte dödar friska celler, för det har det potential att göra.
Engagerande T-celler
En annan användning av ny antikroppsteknologi går ut på att man gör antikroppar där en del binder till tumörcellen och en annan till immunförsvarets celler, framförallt till de som kallas T-celler. Då kan man fysiskt koppla ihop tumörceller med immunförsvarets celler. När dessa två kommer nära varandra aktiveras immunförsvarets celler och dödar tumörcellerna, T-cellerna engageras.
– Nu sker en snabb utveckling av molekyler som fungerar på det här sättet, fortsätter Mats Jerkeman. Det är positiva nyheter för behandling av lymfom, olika blodcancerformer samt prostatacancer.
Patienterna får enorm hjälp av kroppens immunförsvar. Forskare ser nu till att dra immunförsvarets celler till tumörcellerna och sen gör de jobbet. Vid Lunds universitet deltar forskare i flera kliniska prövningar med den här typen av så kallade bi-specifika antikroppar eller T-cells-engagerare och man har sett imponerande resultat.
Immunförsvaret omprogrammeras
Vid sidan om antikroppsteknologi är cellbaserade läkemedel ett område med stora framgångar. Ett första läkemedel av den här typen som det talas mycket om heter CAR-T-celler. Behandlingen går ut på att man tar ut eller skördar patientens immunsvarsceller, T-celler. Med hjälp av ett virus stoppar man in en gen i dessa celler som då börjar utveckla ett protein på sin yta.
Det här proteinet finns normalt inte i människan utan det är ett helt designat, syntetiskt protein. Det har en del på utsidan som binder till ett antigen på tumörcellens yta, och har en del på insidan som aktiverar T-cellerna som blir aggressiva.
– Förenklat kan man beskriva CAR-T som att vi omprogrammerar kroppens egna T-celler. Patientens vita blodkroppar samlas in och skickas till ett speciallaboratorium. I denna fabrik får de växa till sig och när de är klara skickas de tillbaka till sjukhuset. Där ges de till patienter i form av dropp, berättar Mats Jerkeman.
Inne i kroppen attackerar de tumörcellerna väldigt effektivt. Den här behandlingen har visat sig inte bara lindra utan även bota cancer. Även med denna behandling finns det redan några registrerade läkemedel.
Är det alltså bara goda nyheter för patienter? Till stor del så är det så men den här formen av behandling kan ge väldigt kraftig aktivering av immunförsvaret. Det kan ge hög feber, sänkt blodtryck och kräva sjukhusvistelse under en tid. För en del kan reaktionerna kräva intensivvård.
Ett annat problem är att det idag är en väldigt dyr behandling men prognosen är ändå att fler patienter på sikt kommer att kunna behandlas med denna metod. I dagsläget har Mats Jerkeman och kollegorna i Lund tillgång till en produkt som bygger på CAR-T-cells för behandling av lymfom och en för myelom i en studie.
Fakta
CAR står för Chimeric Antigen Receptor, och innebär att patientens immunsvarsceller (T-lymfocyter) modifieras till att specifikt angripa lymfomcellerna och dessutom aktiveras. Det är en behandling som ges vid ett enda tillfälle, och som oftast kräver sjukhusvård under 1-2 veckor, då biverkningar i form av överaktivering av immunförsvaret och symptom från centrala nervsystemet kan uppträda.
Lymfom är ett samlingsnamn för olika tumörsjukdomar i lymfsystemet. Vissa lymfom är aggressiva och snabbväxande, andra växer långsamt och har ett mer stillsamt förlopp. Varje år drabbas om kring 2000 personer av lymfom. Det finns ett stort antal olika sorters lymfom men de är alla behandlingsbara. En del är även botbara.
Myelom är en kronisk form av blodcancer som innebär att vissa vita blodkroppar blir cancerceller. Det är den näst vanligaste formen av blodcancer i Sverige efter lymfom. I Sverige insjuknar cirka 600 personer varje år och cirka 3 700 personer lever idag med myelom. Eftersom sjukdomen är både allvarlig och kronisk är tillgången till nya och effektiva behandlingar oerhört viktig för de drabbade.
Donerade celler
Idag används patienternas egna T-celler i behandlingen. Det tar upp till fyra veckor att odla fram dessa celler och det kan vara en lång tid vid en aggressiv cancersjukdom. Nu börjar det komma varianter där man använder donerade celler. En donator kan ge den här typen av celler till många olika patienter och då slipper man vänta på den individuella produktionen för varje patient.
Celler från en donator kan göras färdiga och ligga i en frys och plockas fram vid behov. Man kan också odla fram vävnadsceller i ett laboratorium som kan göras om till T-celler. Ytterligare ett alternativ är att man använder en annan typ av celler som kallas Natural Killer-celler. De anses vara ännu mer effektiva och dessutom ge mindre biverkningar.
– Det är en spännande tid att hålla på med cancerbehandlingar, konstaterar Mats Jerkeman, och då är vi bara i början av den här utvecklingen. Det här är ett hett ämne för både oss forskare och praktiker men också för patientgrupper och intresserad allmänhet. VI lär oss otroligt mycket nytt hela tiden.
Text: MARIANNE LOOR
Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet som en del i serien Mission is possible
