– Det handlar om att säkerställa att det vi gör är till hjälp för patienten, säger Stefan Jovinge som är forskningschef på Skånes universitetssjukhus.

Fram till början på 1990-talet var rekommendationerna att spädbarn alltid skulle sova på magen. Det fick nyblivna föräldrar höra redan på förlossningen och det upprepades på barnavårdscentralen. Rekommendationen byggde på den amerikanske barnläkaren Benjamin Spocks råd från 1950-talet. Redan på 1980-talet började det komma studier som visade att magläge istället ökade risken för plötslig spädbarnsdöd men det tog ytterligare ett decennium innan det fick genomslag i de svenska rekommendationerna. Lite tillspetsat kan man konstatera att föräldrar utsatte sina nyfödda för en ökad risk genom att följa de rekommendationer som gavs men som saknade evidens.

Det här exemplet visar hur viktigt det är att hålla sig uppdaterad kring det aktuella kunskapsläget och försäkra sig om att det finns evidens, det vill säga bästa tillgängliga bevis, för de behandlingar och rekommendationer som ges. Tyvärr kan det fortfarande vara så att det inte alltid är de bästa metoderna som används i vården. Rutinmetoder som är föråldrade och ineffektiva kan bita sig fast, trots att det finns nya och bättre behandlingar. Och tvärtom kan nya metoder börja användas utan att ha genomgått en kritisk granskning.

Tekniker för kvalitetsgranskning

Varje år genereras enorma mängder forskningsresultat men inte alla studier är av god kvalitet. Det gäller att hitta de relevanta studierna och granska dem kritiskt genom att göra en vetenskaplig utvärdering.

– Det finns tekniker för detta. HTA, Health & Technology Assessment är en samling tekniker med vars hjälp det går att samla in, kvalitetsgranska och sammanställa medicinsk kunskap och information baserad på vetenskapliga artiklar och därmed skapa ett underlag för sjukvården, förklarar Stefan Jovinge, forskningschef och professor på Skånes universitetssjukhus.

Sammanfattar och viktar

Det görs genom så kallade metaanalyser då man inte bara sammanfattar studier utan även viktar för olika studiers kvalitet. Hänsyn tas till bland annat studiens storlek och genomförande, där så kallade randomiserade kontrollerade studier (se fakta) har ett högt bevisvärde. Då kan resultat från ett fåtal välgjorda studier som pekar i en riktning ”vinna” över studier som pekar i en annan riktning även om dessa är fler till antalet men har ett lägre bevisvärde.

– Ett exempel på hur viktigt det är att göra metaanalyser är studier som gjordes kring propplösande behandling vid hjärtinfarkt. Flera studierna som utfördes i början visade inte på någon effekt av behandlingen och bara en enda studie pekade på att behandlingen hade en positiv effekt. Spontant vill man tro att majoriteten har rätt men när man sedan slog samman data från samtliga studier i en metaanalys, visade det sig att det var den avvikande studien, den som pekade på att propplösande behandling hade effekt, som visade sig ha störst tyngd och ledde till ett evidensbaserat behandlingsunderlag, säger Stefan Jovinge.

FAKTA randomiserade studier

En randomiserad kontrollerad studie innebär att studiedeltagarna fördelas slumpmässigt, antigen till den grupp som får den intervention/behandling som ska studeras eller till en kontrollgrupp. Sådana studier har ett mycket högt bevisvärde.

Men även randomiserade studier har sina problem. Patienter som väljs för att ingå i studien utgör alltid en avgränsad grupp och det är inte självklart att studieresultaten utan problem kan överföras till att gälla hela befolkningen. Till exempel går det inte att dra slutsatsen att ett läkemedel som endast provats på personer under 60 år ska ha samma effekt hos 80-åringar. Eller att ett läkemedel som endast provats på män ska ha samma effekt hos kvinnor. För bästa möjliga kunskapsläge är det därför viktigt att randomiserade studier även följs upp av större registerstudier. Dessa fortsätter att samla in data om hur till exempel ett visst läkemedel eller behandlingsmetod fungerar i verkliga livet, efter att det har godkänts för användning.

Vad får en behandling kosta?

HTA-baserad vård handlar dock inte bara om att samla vetenskaplig evidens för en viss behandling, även andra aspekter, som till exempel de ekonomiska, är viktiga att utvärdera så att resurserna satsas på de bästa metoderna som kan komma till nytta för så många som möjligt.

– Eftersom sjukvårdens resurser är begränsade kan vi inte behandla allt som går att behandla om kostnaden för en behandling blir orimligt dyr. Därför görs hälsoekonomiska analyser, säger Stefan Jovinge.

Hälsoekonomiska analyser jobbar med så kallade QALY, kvalitetsjusterade levnadsår (se fakta). 1 står för ett bra år. En hälsoekonomisk analys tar fram beslutsunderlag för om det är ekonomiskt rimligt att erbjuda en behandling. Om man tjänar 1 QALY så anses den rimliga kostnaden få vara upp till 80 000 Euro (ca 800 000 Skr), vilket är det ungefärliga priset för en dialys. Så även om det finns vetenskaplig evidens för att en behandling är effektiv så kan kostnaden vara för hög för att den ska implementeras i sjukvården.

För den enskilde är det omöjligt att hålla sig uppdaterad kring alla nya forskningsrön och hälsoekonomiska aspekter. Därför finns olika aktörer som sammanställer den här typen av vetenskapliga översikter och skapar underlag för sjukvården. I Sverige finns SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och regionala HTA-nätverk. Internationellt finns Cochrane, som har sitt svenska säte i Lund (se fakta).

Läs även:

Söker svar i 14 000 artiklar – hur har insatser på arbetsplatserna påverkat smittspridning under covid-19? (exempel från Cochrane Sverige)

Text: EVA BARTONEK ROXÅ