Många forskare arbetar för att hitta alternativ till djurförsök. Men lagen kräver att nya mediciner först provas på djur och därför är det än så länge svårt att ersätta djurförsöken.

– Det korta svaret på varför djurförsök behövs är för att få fram säkra mediciner och behandlingar, säger Eva Ekblad, talesperson för djurförsök på Medicinska fakulteten, Lunds universitet

och professor emerita i histologi, läran om vävnader.

Insulinet upptäcktes i försök på hundar. Inför olika kirurgiska ingrepp tränade kirurgen tidigare ofta på grisar, något som sker mer sällan nuförtiden. Idag spelar möss huvudrollen – i studier som vill hitta bot mot alla möjliga sjukdomar som till exempel depression, diabetes och demens. Men om det är möjligt att genomföra forskningen med lika gott resultat utan djur så är man enligt lag skyldig att göra det.

 

Noggranna kontroller vid djurförsök

För att skydda djuren från onödigt lidande finns det noggranna regler för när och hur djur får användas i medicinsk forskning i Sverige. Varje forskningsansökan med djurförsök granskas av den regionala djurförsöksetiska nämnden, som finns representerad i sex universitetsstäder: Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

– Forskaren måste i sin ansökan redogöra för hur de arbetar för att minimera lidandet annars kommer studien inte att bli godkänd, säger hon.

Vid Lunds universitet vilar det yttersta ansvaret för djurhållningen på rektor, medan veterinärer har det veterinärmedicinska ansvaret. Även länsstyrelsen besöker djurstallarna ett par gånger om året. Ibland dyker de upp oannonserat, och kontrollerar att djuren används och sköts enligt regelverket. Dessutom måste alla som hanterar försöksdjur gå en anpassad utbildning.

 

Djur grunden till att upptäcka biologiska fenomen

Hela den medicinska utvecklingen, inklusive corona-vaccinen, har grundat sig i djurförsök.

– Det finns inget Nobelpris i medicin som inte varit nära djurförsök. Och Alvedonen som jag tog imorse hade inte funnits utan dem, säger en förkyld Eva Ekblad via datorskärmen.

Men utvecklingen går framåt och alternativa metoder som datamodeller, cellodlingar i provrör och vävnadsprover från patienter används allt mer i preklinisk* forskning.

– Men djur är grunden till att studera biologiska fenomen som metabolism, immunologi eller neurobiologi och är en viktig komponent i utvecklingen av nya läkemedel.

För nya mediciner måste enligt lag testas på två olika djurarter, varav en inte ska vara gnagare, innan man provar dem på människor.

Möss och människor

Idag är möss och råttor de vanligaste försöksdjuren. Ett skäl till det är att det finns en god och jämn tillgång på dem, något som är centralt för forskningen. Ett annat skäl är att möss har visat sig enkla att genmodifiera. Att kunna studera hur en hel musstam med samma gener påverkas av olika faktorer är en stor fördel.

Men kan man verkligen översätta det som händer i möss till människor?

–  Nej det kan man inte göra okritiskt. Men man har gjort många intressanta upptäckter i studier med möss, som man inte kunnat göra annars och som man sedan har gått vidare med.

Diabetes och psykisk ohälsa viktiga områden

Vid medicinska fakulteten i Lund är Parkinsons sjukdom, psykisk ohälsa och diabetes viktiga forskningsområden där studier med möss, så kallade musmodeller, används.

När möss används i forskning för att hitta nya läkemedel mot psykisk ohälsa vid till exempel depression finns en rad etablerade beteendetester. För det finns likheter i beteende mellan deprimerade möss och människor – att hålla sig stilla och inte orka utforska omvärlden. Ett exempel är open field testet, då en mus har möjlighet att få undersöka en ny och okänd miljö.

­ – Det normala för en mus är att vara nyfiken och utforska den nya omgivningen. En deprimerad mus sitter ofta kvar i sitt trygga hörn och vågar sig inte ut på den öppna ytan.

Etisk balansgång

Många djurförsök har tagits bort under de senaste decennierna. Djurrättsrörelsen har framgångsrikt drivit opinion och inom forskningen har man arbetat för att utveckla alternativa metoder. Att testa smink på djur förbjöds 2013 i EU och i Sverige 2004. Onödigt lidande för djur i medicinska experiment är förbjudet.

­ – Det vilar ett tungt ansvar på den regionala djurförsöksetiska nämnd som granskar etikansökan att avgöra vad som är nödvändigt lidande.

Den regionala djurförsöksetiska nämnden måste väga den samhällsnytta och förbättrade hälsa hos människor som ny kunskap och nya behandlingar kan leda till mot djurens lidande.

– Insulinet är ett klassiskt exempel, som räddat många liv.

Fram tills i början av 1900-talet gick barn och tonåringar med diabetes en tidig och plågsam död till mötes. Läkaren Frederick Banting och hans kollegor hade en teori om att insulin skulle kunna rädda livet på dessa barn. De provade att plocka bort bukspottskörteln på hundar och gjorde dem på så sätt diabetiska. Sedan utvann de insulin ur bukspottskörteln från andra hundar. När de injicerade insulinet i de diabetiska hundarna så tillfriskande dessa. Upptäckten av det blodsockersänkande hormonet insulin blev en revolution för miljoner människor med diabetes.

Kattens hjärna har gett värdefulla insikter

Men frågan är om Bantings försök hade kunnat genomföras nu. Det är idag mycket ovanligt att använda hundar eller andra husdjur.

–  Vid Lunds universitet görs inga experiment med hundar eller katter och det planeras inga i framtiden heller.

Men tidigare forskning på kattens hjärna har varit värdefull i kampen mot neurologiska sjukdomar som MS, Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

­ – Det finns en oerhört god kunskap om kattens hjärna. Idag har illrar fått ersätta katter då det krävs att djuret kommer upp i en viss storlek när hjärnan ska studeras.

Grisens inre anatomi liknar människans och därför kan den användas för att träna kirurgi. Det kan handla om traumakirurgi vid skott- eller skärskador. Vid särskilt svåra operationer, till exempel hjärtoperationer på små barn, har kirurgen tidigare kunnat träna på en gris. Men idag används istället oftast datorsimuleringar när operationer förbereds eller läkarstudenter lär sig.

– Det finns speciella träningscentrum som byggts upp för det ändamålet.

Många skäl att ersätta djurförsök

Djurförsök är dyra, tidskrävande och komplicerade att genomföra. 2010 antogs en djurförsökslag i EU som bygger på 3R-principen, där 3R står för ”Reduce, replace and refine”. Det handlar om att forskarna alltid måste använda så få djur som möjligt, ersätta dem med alternativ när det går och arbeta för att minimera lidandet.

–3R är ledstjärnan som genomsyrar alla studier – annars blir de inte godkända, säger Eva Ekblad.

Alternativa metoder

Nya alternativa metoder snarare kompletterar än ersätter djurförsök. Processen med att hitta ersättningsmodeller för att minska antalet djur pågår hela tiden. Vid Lunds universitet arbetar forskare med att utveckla alternativa metoder som datamodeller, vävnadsodlingar och cellodlingar.

–  Nu börjar också vävnadsodlingar för humana stamceller komma igång. Tidigare har man använt stamceller från aborterade foster och då har det funnits en etisk diskussion runt .

Malin Parmar, professor i cellulär neurobiologi, har under de tolv senaste åren forskat runt stamcellstransplantationer i hjärnan på Parkinsonpatienter. Tidigt nästa år, 2021, kommer de första patienterna i en klinisk studie att få en transplantation av stamceller som kan förändra deras liv drastiskt.

– Vi kan nu återskapa en del av hjärnan med hjälp av stamcellsodlingar, men behöver kunna skapa fler delar av hjärnan för att studera den komplicerade interaktionen mellan olika delar, säger hon.

För att nå dit har det krävts många djurförsök på vägen, och hon har tillsammans med sin forskargrupp arbetat mycket med 3R – att minimera lidandet och hela tiden försöka använda färre djur.

– Ofta är det forskare som inte gör djurförsök som forskar på alternativa metoder, men vi som gör djurförsök behöver också forska på det. För vi kan påverka och förfina djurförsöken mer direkt, säger Malin Parmar.

EU vill fasa ut djurförsök

EU har hösten 2021 bestämt sig för att ta fram en strategi för att fasa ut djurförsök, med målet att all medicinsk forskning ska bli djurfri. Men mycket måste hända innan det är möjligt. Det kräver att stora ekonomiska resurser öronmärks för forskning kring alternativa modeller, något som inte sker idag.

–  Jag hoppas på och välkomnar en utveckling med färre djurförsök och är mycket nyfiken på hur denna strategi kommer att utformas. Klart är att det behövs samordnade europeiska och globala insatser i kombination med mer resurser för att utveckla och validera alternativa metoder, säger Eva Ekblad.

TEXT: REDAKTIONEN FÖR VETENSKAP & HÄLSA

*I prekliniska studier prövas nya läkemedel på cellkulturer, vävnader från djur och därefter på levande djur. I kliniska studier prövas läkemedel på friska försökspersoner eller patienter.