Syntetisk biologi är ett nytt forskningsområde som innebär att man bygger nya biologiska system för att uppgradera immunförsvaret. Axel Hyrenius Wittsten, forskare vid Lunds universitet, programmerar om immunceller till att mer effektivt söka upp och eliminera solida tumörer.

För tre år sedan fick Axel Hyrenius Wittstens mycket uppmärksamhet för sin avhandling som av Svensk Förening för Hematologi, utnämndes till årets avhandling i hematologi. Den handlade hur genetiska avvikelser driver utvecklingen av leukemi. Nu har han precis kommit tillbaka från USA efter sin postdoc i San Fransisco och inriktningen på forskningen har ändrats en del:

– Under min postdoc började jag jobba med cellbaserad immunterapi där man programmerar om immuncellerna så att de lär sig känna igen och mer effektivt eliminera cancerceller. Det kallas syntetisk biologi och kan liknas med att man uppgraderar immunförsvaret, precis som man uppdaterar ett antivirusprogram på datorn, säger Axel Hyrenius Wittsten.

Syntetisk biologi är ett nytt forskningsområde där man på genetisk väg bygger ihop komplexa biologiska system med nya funktioner som inte existerar i naturen. På så sätt kan man konstruera molekylära komponenter som ger levande celler förmågan att utföra specifika uppgifter baserat på rätt input.

Designar om T-cellernas biologiska nätverk

Denna typ av immunterapi har revolutionerat prognosen för en viss typ av svårbehandlad leukemi, men resultaten har uteblivit när det gäller solida tumörer. Detta beror dels på att det saknas specifika tumörmarkörer som gör det svårt för immuncellerna, exempelvis T-celler, att känna igen tumörcellerna, men även på den immundämpande miljö som finns runt solida tumörer.

– Solida tumörer är lite klurigare att ha att göra med än leukemicellerna, eftersom de skapar en immundämpande miljö som gör immuncellerna trötta och därför inte lika effektiva när de kommer i närkamp med tumören.

I Axel Hyrenius Wittstens forskningsprojekt designar han om T-cellernas biologiska nätverk med hjälp av syntetisk biologi, vilket gör dem mer motståndskraftiga i ogästvänliga tumörmiljöer och förlänger deras verkningstid.

– Projektet är ett steg i utvecklingen av nästa generations cellbaserade immunoterapier för solida tumörer. I förlängningen hoppas vi att det bidra till en ny typ av säker och effektiv terapi för de patienter som idag saknar behandlingsmetoder, avslutar Axel Hyrenius Wittsten.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Mer om Axel Hyrenius Wittstens forskning

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet