Professor Peter Zygmunt beskriver en av årets Nobelpristagare David Julius som en väldigt öppen och nyfiken person som själv visade ett stort intresse för arbetet i laboratoriet.
– Jag tror en framgångsfaktor är att själv delta och ha en närhet till sina medarbetare. Med amerikanska mått mätt har han haft ett ganska litet antal doktorander och postdoktorsstudenter. Kvantitet är inte detsamma som framgång.
Peter Zygmunt har själv forskat med David Julius vilkens upptäckt av den så kallade chilipepparreceptorn öppnat dörren till temperatursinnet.
David Julius var den som med hjälp av kapsaicin identifierade den så kallade chilipepparreceptorn (TRPV1) i smärtbanorna. TRPV1 aktiveras också av vävnadsskadliga temperaturer över 42 grader. Kort efter denna upptäckt publicerade Professor Peter Zygmunt och kollegor att TRPV1 också aktiveras av anandamid och liknande kroppsegna substanser. I senare arbete har Peter Zygmunt i samarbete med David Julius även upptäckt en kusin till TRPV1 som kallas ”vitlöks- eller wasabireceptorn” (TRPA1).
– När du äter vitlök eller wasabi så framkallas smärta, vilket beror på att TRPA1 aktiveras i känselnerverna, förklarar han.
Den så kallade ”vitlöksreceptorn” aktiveras också vid obehaglig kyla.
– Alltså kan TRP kanaler känna av kyla och värme som kan vara smärtsam och skadlig.
Genom att kartlägga smärtsinnet öppnar sig nya möjligheter att behandla smärta.
– Helt plötsligt har man receptorer som man kan försöka modifiera med kemiska molekyler och på så sätt ta bort smärtan. Känner man till den kemiska strukturen kan man ta fram en liknande substans som istället blockerar receptorn. Det är klassisk läkemedelsutveckling.
Senare har David Julius även upptäckt den så kallade ”mentolreceptorn” som svarar på kyla.
– De är en hel familj av TRP kanaler som har en rad olika sensoriska uppgifter specialiserade på att känna av olika temperatur och vävnadsskada, säger Peter Zygmunt.
Känner av fysisk rörelse
– Äntligen, utbrister Erik Renström, professor och rektor för Lunds universitet när han får veta att Ardem Patapoutian också är en av dem som tilldelas Nobelpriset 2021 i medicin eller fysiologi tillsammans med David Julius.
Jonkanaler är involverade i cellernas förmåga att skicka signaler genom kroppen. De känner av saker som ändrar sig i omgivningen och omsätter dem till elektriska signaler, det är kroppens sätt att signalera en förändring i omgivningen och reagera på den. Forskningen har lett fram till att man i dag bättre förstår hur de olika organ fungerar och hur de signalerar.
Erik Renström, som själv forskar om jonkanaler inom diabetes, förklarar att Ardem Patapoutian arbetar med mekanokänsliga jonkanaler som reagerar på ett mekaniskt stimuli och som ger upphov till elektrisk aktivitet, närmare bestämt piezokanaler. Piezokanaler är sådana som känner av fysisk rörelse och som omsätter det till elektrisk aktivitet.
– De är svåra och jobbiga att jobba med och väldigt tekniskt utmanande, men han och hans labb har gjort det, säger Erik Renström.
Läs även: Intresset för naturprodukter ledde fram till nobelpris
Text: SARA LIEDHOLM
Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitet
Länk till artikel om Peter Zygmynts forskning: Brännhet chili stillar smärta – Vetenskap och Hälsa (vetenskaphalsa.se)