De rapporter som chefer och medarbetare i socialtjänsten skriver vid avvikelser gällande exempelvis personer på gruppboende med intellektuell funktionsnedsättning, leder inte till bättre stöd, vilket är avsikten med rapporteringen.
– Det innebär att vissa personer med intellektuell funktionsnedsättning lever i en miljö där de riskerar att utsättas för traumatiska upplevelser utan att effektiva åtgärder vidtas, säger Petra Björne, forskare vid Lunds universitet och förstaförfattare till den studie som nyligen publicerades i Journal of Intellectual & Developmental Disability.
Enligt en lagstiftning vid namn ”lex Sarah”, namngiven efter en undersköterska som 1997 kritiserade sin arbetsgivare för bristande kvalitet på ett vårdhem för äldre, ska chefer och medarbetare uppmärksamma brister i exempelvis stöd till personer med funktionsnedsättning och på så sätt bidra till god kvalitet i verksamheterna.
Saknas rapporter om självskadebeteende
I den aktuella studien har forskarna tittat närmare på kommunala verksamheter, närmare bestämt tio gruppbostäder och tio dagliga verksamheter, som vänder sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Totalt granskades 159 avvikelserapporter från chefer och medarbetare.
– De händelser som oftast rapporterades handlar om hot och våld mellan brukare. Däremot saknas helt rapporter om självskadebeteende, trots att ett sådant beteende är vanligt förekommande och kan förebyggas. Det kan emellertid bero på att självskadebeteende enligt forskning inom området ofta uppfattas som en egenskap hos den enskilde, snarare än orsakat av stress eller andra faktorer som kan ändras, berättar Petra Björne.
I studien såg forskarna också att de åtgärder som dokumenterats i rapporterna inte hade en självklar koppling till orsaken till händelsen på exempelvis ett gruppboende. I flera av verksamheterna återkom dessutom samma händelser och samma åtgärder vidtogs utan synbart resultat.
– Hela tanken med avvikelserapportering bygger på att medarbetare kan identifiera att brister i kvaliteten förekommer och har förmåga att dokumentera tillräckligt väl för att relevanta orsaker och åtgärder kan urskiljas, säger Lena Nylander, överläkare inom psykiatri och en av forskarna bakom studien.
Enligt forskarna visar studien att avvikelserapporter inom kommunala verksamheter inte leder till de förbättringar i kvaliteten som är avsikten.
– Det är långt från lagens intentioner om att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna leva som andra, avslutar Petra Björne.
Den vetenskapliga artikeln:
”Passing laws is not enough to change staff practice: The case of legally mandated “incident” reporting in Sweden” är publicerad i Journal of Intellectual of Developmental Disability, 14 Feb 2021.
Text: OLLE DAHLBÄCK
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet