Att tvingas bli inlagd på akutmottagningen och vänta på att få komma till en vårdavdelning är som att befinna sig i limbo, i ett ingenmansland, visar en ny studie från Lunds universitet.
– Många vittnar om att de känner sig ensamma, utsatta och övergivna, säger Andreas Rantala som själv i sin roll som ambulanssjuksköterska sett patienterna vänta i korridorerna på akutmottagningen, ibland i flera dagar.
Att bli inlagd på en akutmottagning kan föregås av lång väntan. Är man inte livshotande sjuk kan man därefter få vänta ännu längre på att bli omhändertagen och förd till en vårdavdelning. Det kan handla om timmar och ibland dygn.
– I media framgår det ofta att vårdpersonalen uttrycker oro över patienternas situation och sin ogästvänliga arbetsmiljö. Vi ville därför uppmärksamma patienterna och ge dem en röst, säger två av studiens författare Andreas Rantala, forskare och ambulanssjuksköterska och Anna Forsberg, professor på Lunds universitet och sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus.
Lämnade vind för våg
Studien omfattar 17 patienter i åldrarna 35 till 86 år som djupintervjuats om hur de upplevt sin vistelse på en akutmottagning i södra Sverige.
Patienterna beskriver miljön de vistades i som ogästvänlig med brist på toaletter och kall lysrörsbelysning dygnet runt. I bästa fall kunde de få vänta i avskildhet bakom mobila vikväggar, i värsta fall fullt exponerade i korridorer med personal och andra lidande patienter omkring sig. De uppger att de kände sig lämnade vind för våg i ovisshet om hur länge de skulle behöva vänta, utan någon som ansvarade för dem och utan någon att tala med. De var stressade, rädda för att bli smittade av andra patienter eller att dö.
– Att behöva övernatta på akuten i väntan på en vårdplats är inhumant och utgör ett så kallat vårdlidande i form av att vårdens bristande organisation och miljö orsakar lidande för patienten. Det är också en tid som saknar innehåll och för patienten i princip är helt meningslös. Helt enkelt en företeelse som inte borde få förekomma eftersom den saknar värde för såväl patienter som personal och bara utgör en kompakt etisk stress för dem som jobbar säger professor Anna Forsberg.
Lägst andel vårdplatser
Bakgrunden till studien visar att Sverige har lägst antal platser, det vill säga sjukhussängar, per tusen invånare jämfört med andra OECD-länder.
Trycket på akutmottagningarna har ökat i många år och det har gjorts olika sorts försök att ”öka genomströmningen” till vårdavdelningarna.
– Jag vänder mig mot det uttrycket, det reducerar patienterna till en siffra i statistiken. Tvingas man söka sig till en akutmottagning ska man kunna förvänta sig att bli väl omhändertagen och både få bästa vården och omvårdnaden, säger Andreas Rantala.
Ovärdig vård
Andreas Rantala arbetar med att utbilda ambulanssjuksköterskor på specialistsjuksköterskeprogrammet på Lunds universitet och har själv lång erfarenhet av arbete som ambulanssjuksköterska. Han tycker patienternas bild som framkommer i studien är ovärdig svensk sjukvård.
– Förutsättningarna för att bedriva en god omvårdnad finns inte på en akutmottagning. Man måste tänka om, det går inte att organisera vården på det är sättet. För oss som jobbar i vården är det bara ännu en dag på jobbet, men för den som söker vård är det en unik händelse.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Healthcare:
Text: SARA LIEDHOLM
Artikel är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet