Släktskap, sjukdomsrisk, vad man ska äta för att må bra: våra gener sägs innehålla många olika svar. I dag finns privata aktörer som erbjuder gentester, men hur tillförlitliga är de egentligen? Och hur använder sjukvården gentester? Vi träffar Ulf Kristoffersson, som har arbetat med klinisk genetik i mer än 40 år, för att lära oss mer om vad vi kan utläsa av våra gener.
– Under 1990-talet då Craig Venter och James Watson tävlade om vem som först skulle kartlägga det humana genomet (Venter vann) skedde det en enorm teknikutveckling. I dag kan vi göra saker som var helt otänkbara när jag började, säger Ulf Kristoffersson.
Kartläggningen av människans genom kostade ungefär 300 miljoner dollar innan det var klart i början av 2000-talet. I dag kostar det några par tusenlappar att ”läsa” en persons arvsmassa. Detta har öppnat upp nya möjligheter för diagnos av genetiska sjukdomar.
– Det går nu att ta en ögonblicksbild på hundratals gener samtidigt och med hjälp av matematik och bioinformatik filtrera fram just det som är intressant i frågeställningen kring en enskild patient.
När sjukvården undersöker patientens gener handlar det ofta om att upptäcka ärftliga sjukdomar, som till exempel utvecklingsförsening, ärftlig cancer eller neurologiska sjukdomar. Sjukdomen som misstänks ska gå att behandla eller förebygga och det ska finnas god kunskap om generna som man kartlägger.
– Vi filtrerar bort det som inte är intressant i frågeställningen, och undersöker till exempel inte tjocktarmsgener om familjen har ärftlig bröstcancer, förklarar Ulf Kristoffersson, som framför allt har forskat på mutationer i gener som kan påverka cancersjukdom.
Svårt att förstå risker
Bara för att ens gener ökar risken för att utveckla en sjukdom innebär inte det att man får sjukdomen.
– Mutationer kan vara helt avgörande för att sjukdom ska uppstå, men inte alltid. Ibland behövs även livsstilsfaktorer eller miljöfaktorer för att påverka generna åt fel håll.
Det är svårt att förstå risker. Ulf Kristoffersson tar ett exempel:
– Om jag gör ett gentest på dig för bröstcancer och undersöker 3–4 kända riskmarkörer kanske jag ser att du har en 10 procents ökad risk att drabbas av bröstcancer. Det innebär att din livstidsriskökning, alltså den kalkylerade risken att drabbas av cancersjukdom någon gång i livet, ökar från 10 till 11 procent.
Generna säger inte allt
Därför är det slarvigt – och felaktigt – att tala om olika ”cancergener”, menar Ulf Kristoffersson.
– Vad man egentligen menar då är en variant i arvsmassan – en genetisk förändring som kan vara sjukdomsassocierad, patogen och leda till en ökad risk att drabbas av cancer, eller helt neutral.
Som exempel nämner Ulf Kristoffersson en studie om ärftlig bröstcancer. Forskare kunde se att i familjer med en känd cancerassocierad variant var det färre anlagsbärare som insjuknade bland dem som var födda före 1940 än i senare generationer i samma familj. Och epidemiologisk forskning har visat att faktorer som när i livet man skaffar barn, började menstruera, eller p-piller påverkar risken för canceruppkomst även hos mutationsbärare och det finns sannolikt fler omgivningsfaktorer som kan påverka när – och om – man insjuknar.
Förändras våra gener?
– Nej. Om jag testar dig idag och gör om det om fem år har du exakt samma gener. Men det epigenetiska mönster, alltså hur mycket eller lite dessa gener uttrycks, kan se annorlunda ut redan imorgon beroende på om du tränar eller vad du äter. Vad får det för konsekvenser för risken att drabbas av cancer vet vi fortfarande inte så mycket om, men det är spännande och ett forskningsfält som lär växa.
Hur tillförlitliga är då gentester man kan köpa av privata aktörer?
– Ett välrenommerat laboratorium är nog lika säkert som om testet tas inom sjukvården. Men det är mer tveksamt när det gäller aktörer som inte har kontroll på hela kedjan. Sedan ska resultatet alltid tolkas och analyseras av någon och resultatet matchas mot en databas. Detta kräver god bioinformatisk kompetens.
Problemet är att många privata aktörer också erbjuder tester för breda folksjukdomar där kunskapen om genernas betydelse inte är tillräcklig.
– Tolkningen av analysen är viktig. Det kan räcka med att man tolkar ett baspar, alltså en position i DNA:t, fel. Om det förekommer en förändring i ett baspar i vissa gener, så vet vi att risken för en viss bröstcancer ökar. Men om variationen i stället uppstår i positionen som kommer efter detta baspar, kan det vara en normalvariant som inte orsakar bröstcancer.
Hur tror du att vi kommer att använda gentester framöver?
– Inom hälso- och sjukvården kommer vi alltmer att använda oss av helgenomsekvensering och utifrån den plocka ut information som är viktig för den enskilda patienten. Kunskapen om vad variationer i vårt DNA innebär ändras snabbt. Om vi inte hittar något i dag hos en patient, kanske vi om några år förstår mer om en viss kemisk liten ”tagg” och hur den slår av och på viktiga gener. Så en sak är säker – vi har mycket kvar att lära oss för att förstå det vi läser i generna.
Av: TOVE SMEDS
PKU-provet
Genetisk undersökning erbjuds idag till alla nyfödda barn. Det kallas PKU-prov och kan ge svar på 24 olika monogena sjukdomar som, om de upptäcks tidigt, kan behandlas. Det utförs inte på DNA utan sjukdom upptäcks genom att ett protein saknas. Svaret kan sedan verifieras med ett gentest.
Bildtext bild kromosomer
DNA finns i identiska kopior i våra celler och förpackas i kromosomerna. Albert Levan och Joe Hin Tjio, två forskare vid Lunds universitet, kunde 1956 fastställa att människans normala antal kromosomer i genomet inte alls var 48 som man trott, utan 46.
