I år uppmärksammas gensaxen Crispr med ett nobelpris. I det här poddavsnittet får du möjlighet att på ett enkelt sätt förstå mer om dina gener, hur gentekniken Crispr fungerar, vilka möjligheter den erbjuder – och vilka frågor den också väcker.
Den gentekniska utvecklingen som lett oss hit har gått oerhört snabbt. Det tog 13 år att kartlägga den genetiska koden för det mänskliga genomet, idag kan samma sak göras inom ett par dygn och till en bråkdel av kostnaden. Metodens snabbhet har gjort det möjligt att ställa diagnos på sällsynta genetiska sjukdomar som annars hade varit svåra att diagnosticera. Med hjälp av den går det att snabbt kartlägga mutationer i cancertumörer och på så sätt kunna erbjuda så kallad personanpassad behandling.
Genterapins möjligheter
Med genterapi kan vi redan idag behandla vissa sjukdomar som har ett genetiskt ursprung. Genterapi går ut på att byta ut eller reparerar gener för att återställa den normala funktionen. Gensaxen Crispr har öppnat upp för helt andra möjligheter att laga gener genom att till exempel byta ut enstaka bokstäver eller att stänga av gener som ger upphov till sjukdom.
Att använda genteknik för att bota sjukdomar som orsakar stort lidande och där behandlingen räddar liv eller bidrar till väsentligt förbättrad livskvalitet verkar oproblematiskt så länge riskerna understiger nyttan. Men tänk om man skulle kunna påverka mentala egenskaper och göra folk mer stresståliga, eller att man inte påverkas av en komponent i arbetsmiljön som kan vara giftiga för gemene man. Tekniken väcker etiska frågor. Vad kan vi lära av historien och hur ser lagstiftningen ut i dag?
Dessa och många andra frågor tar vi upp i den här podden som belyser den nya gentekniken. Vi som gör podden heter Eva Bartonek Roxå och Tove Smeds.
Innehållet som presenteras i podden går även att läsa om i vår tidskrift som publiceras digitalt 6 november.
Extra material som används i detta avsnitt:
NobelMedia – inslaget från när Nobelpriset i Kemi offentliggjordes av Göran K. Hansson
William J. Clinton Presidential Library – inslaget från tidigare presidenten Bill Clintons presskonferens om kartläggningen av genomet
Poddbild av DNA: iStock/vchal
MISSA INTE: MER OM DEN NYA GENTEKNIKEN OCH VÅR HÄLSA
Forskningens dag 2020, i år digitalt.
När Sverige ville förbättra befolkningens ärftliga komposition. Ett samtal med Anna Tunlid, idé och lärdomshistoriker. (Publiceras framöver)
En hel tidning om gentekniken och forskning som pågår för att med hjälp av genteknik förbättra vår hälsa.
