Ny teknik inom den genetiska forskningen har gjort det möjligt att kartlägga och analysera arvsmassa billigare och snabbare. Ärftliga sjukdomar kan påverkas med skräddarsydda behandlingar, så kallad precisionsmedicin.
Bengt Zöller, distriktsläkare och professor i allmänmedicin vid Lunds universitet, har tillsammans med forskarkollegor upptäckt en ny mekanism som bidrar till blodproppar, venös tromboembolism (VTE). På ett nytt innovativt sätt har de analyserat data från Malmö Thrombophilia Study. De fann genetiska varianter i flera olika gener som kodar för proteiner som är nödvändiga för att blodet ska koagulera på rätt sätt. Dessa genetiska varianter ger upphov till proteiner som fungerar sämre eller inte alls, något som kan minska koagulationen och skydda mot VTE. Varianterna var därför vanligare bland friska individer än bland individer med VTE.
– Vanligtvis hittar man mutationer som är vanligare bland patienter än bland friska, och i detta fall var det tvärtom. Det beror på att mutationerna skadar blodlevringsproteinerna och gör att blod levrar sig något sämre men i stället skyddar mot trombos. Att hitta nya genvarianter gör att vi i framtiden kan behandla utifrån individens genetiska förändringar. Om en patient har haft blodpropp kan vi till exempel se genernas påverkan för ett återfall och anpassa behandlingen därefter. Kunskapen ger oss möjlighet att ge rätt behandling till den som verkligen behöver behandlas, säger Bengt Zöller, som menar att forskarnas fynd belyser den invecklade balans som finns i blodet mellan tillstånden blodpropp och blödning.
Fakta Trombos
Trombos, eller blodpropp, orsakas av att blod koagulerar i vener eller artärer. Propp i artär kan leda till hjärtinfarkt och stroke. En propp i vener kallas för venös trombosembolism, vanligast är propp i ben och lunga. Nyinsjuknande i ventrombos drabbar cirka en till två personer av tusen i individer i Sverige om året.
Det finns ett flertal faktorer som ökar risken för att få en propp, som exempelvis ökande ålder, rökning, övervikt, sängliggande och stillasittande, graviditet, p-piller och ärftlighet.
Källa: Bengt Zöller
Gener, miljö och livsstil
Moderna sekvenseringsmetoder, som bygger på en teknologi som kallas next generation sequencing (NGS), gör det möjligt att sekvensbestämma stora delar av en människas genetiska material i samma analys. Med så kallade genomtäckande associationsstudier (genome-wide association studies, GWAS) och sekvensering av alla gener (whole-exome sequencing, WES) kan forskare sedan söka i genomet efter små variationer och identifiera gener som orsakar olika sjukdomar (Fakta NGS).
FAKTA GWAS
Genomtäckande associationsstudier (genome-wide association studies, GWAS) och helexomsekvensering (whole exome sequencing, WES) är tekniker som används för att ta reda på vilka gener som är involverade i olika sjukdomar. Metoderna går ut på att jämföra det genetiska materialet från ett stort antal personer, det vill säga. att jämföra mutationer i alla gener hos individer med respektive utan en viss sjukdom. Syftet är att försöka hitta vilka gener som har betydelse för att utveckla olika sjukdomar. Detta kan leda till insikt i nya sjukdomsmekanismer och i slutändan nya läkemedel och behandlingsstrategier.
Källa: Bengt Zöller
Gener, miljö och livsstil är faktorer som påverkar risken för VTE. Bengt Zöllers forskning har visat att ungefär hälften av blodproppsbenägenheten hos Sveriges befolkning kan förklaras av genetiska faktorer. Trots det kan de i dag kända genetiska riskvarianterna endast förklara en del av denna ärftlighet. Det återstår att identifiera fler genvarianter av betydelse för blodproppssjukdom.
Skräddarsydd behandling
I befolkningsstudien Malmö Kost Cancer har forskarna tillgång till genetisk data från 28 000 individer. Drygt 3 000, mer än tio procent av dessa, har drabbats av VTE. Alla gener i människans arvsmassa, cirka 20 000, är sekvenserade och forskarna har stora förhoppningar om att hitta och identifiera nya genvarianter associerade med VTE.
– Kan vi kartlägga alla viktiga trombospredisponerande mutationer skulle vi bättre kunna förebygga och skräddarsy individers behandling mot blodpropp.
Text: TOVE GILVAD
Bengt Zöllers kollegor som ingår i forskarsamarbetet på området
Klinisk koagulationsmedicin
Professor Peter Svensson
Docent Johan Elf
Högskolan Kristianstad
Professor Christer Halldén
Biträdande professor Christina Lind-Halldén
Universitetsadjunkt Daniel Carlberg
Civ.ing. Eric Manderstedt
Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö
Professor Olle Melander
Professor Gunnar Engström
