Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice har alla bidragit till att identifiera och karakterisera hepatit-C-viruset. Upptäckten belönas med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2020. Stefan Schwartz, professor i medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet, kallar upptäckten av viruset hepatit-C för en framgångssaga.

– Det var länge svårt att identifiera och isolera viruset, men de använde snygga molekylärbiologiska metoder för att till slut göra det, säger Stefan Schwartz, professor i medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet.

En virusinfektion med hepatit-C dröjer ofta kvar hela livet och ökar risken för cancer i levern och för tidig död.

Att forskare kunnat identifiera hepatit-C viruset, som sprids via blod, har möjliggjort att man kunna utveckla läkemedel som läker ut virusinfektionen.

– Det finns inget vaccin, men man kan i dag bota sjukdomen, säger Stefan Schwartz som beskriver pristagarnas forskning som en framgångssaga.
– I och med att de hittade viruset så fanns det en förutsättning att ta fram ett läkemedel.

En av de ledande dödsorsakerna i världen

Även Per Björkman, professor i klinisk infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus tycker nyheten är glädjande och ett utmärkt val.

– Det är viktigt att hepatit-C uppmärksammas på detta sätt. Det är en av de ledande dödsorsakerna i världen, och upptäckterna visar hur ett grundligt och väl planerat forskningsarbete kan leda till resultat som kan ge reella effekter för drabbade människor. Det visar också på betydelsen av infektionssjukdomar – som orsak inte bara till akuta sjukdomar utan även kroniska sjukdomar. Andra exempel på detta är till exempel Helicobacter pylori som orsak till magsår, humant papillomvirus som orsak till livmoderhalscancer, säger han.

Hepatit C är dominerande orsak till kronisk leversjukdom i stora delar av världen, och drygt 150 miljoner människor beräknas ha kronisk hepatit C globalt. Även om kronisk hepatit C hos många smittade är en relativt godartad sjukdom finns det hög risk för utveckling av levercirrhos på längre sikt, och i senare skeden även levercancer. Från de inledande studierna av Harvey Alter, som visade smittvägar och överföring av sjukdom kunde Houghton senare identifiera arvsmassa hos det tidigare okända viruset, och Rice kunde i vidare studier visa mekanismer för hur detta virus orsakar sjukdom.

– Deras upptäckter har lett till möjlighet att diagnosticera hepatit C, och har också varit förutsättningar för de fortsatta studier som lett till utveckling av skräddarsydda målinriktade antivirala läkemedel. Dessa läkemedel är tillgängliga sedan drygt fem år och har i grunden ändrat prognosen för personer med hepatit C, säger Per Björkman.

Läs mer på Nobelstiftelsens hemsida

Text: SARA LIEDHOLM

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet