Varje dag kommer nya rapporter om coronaviruset men många blir förvirrade och undrar varför slutsatserna skiljer sig åt. Varför kommer man fram till så olika svar? Varför är inte forskarna överens? Och finns det några handfasta tips för hur man kan lära sig att se vilka rapporter och studier som kanske är mer trovärdiga än andra?
Nyligen fick Vetenskap & hälsa möjlighet att besvara dessa frågor i Aftonbladets podd Daily.
Aftonbladet Daily, 20/4: Coronaviruset – en verktygslåda för att förstå forskning
Läs även: Varför tar forskning så lång tid?
Det här kan du tänka på när du läser om en ny studie eller rapport
Vem är avsändaren? Är det en seriös källa som har rätt kompetens att uttala sig i ämnet? Är avsändaren någon som kan tänkas tjäna pengar på sitt budskap?
Har materialet genomgått någon form av granskning? De flesta vetenskapliga artiklar och rapporter från myndigheter, information på 1177 osv. kan generellt ses som säkra även om det givetvis kan finnas fel även där. De flesta vetenskapliga tidskriften tillämpar något som kallas för peer review, dvs. kollegial granskning (se faktaruta längre ner).
Baseras resultaten på studier i provrör, djur eller människor? Bara för att något har visat sig fungera på exempelvis möss kan man inte automatiskt dra slutsatsen att det fungerar även på människor. Ganska ofta gör det inte det.
Hur många individer har ingått i studien? Även om en studie är gjord på människor kanske det inte går att dra några slutsatser om få individer har ingått i studien. Ju färre individer, desto större risk att slumpen spelar in. Då kanske studien bara är intressant för att den pekar på något nytt sätt att närma sig ett problem. Den behöver då göras om i en betydligt större skala.
Visar studien på statistiska samband eller finns det ett orsakssamband? Ett statistiskt samband visar bara att något samvarierar, inte att det ena orsakar det andra. Typiskt exempel är att ökad glassförsäljning/glassätande skulle orsaka drunkningsolyckor när det bara råkar samvariera. Glassförsäljning ökar när det är varmt och badväder. Försök alltid att ha en rimlig förklaring till den bakomliggande mekanismen.
FAKTA peer review, kollegial granskning
De flesta vetenskapliga tidskriften tillämpar något som kallas för peer review, dvs. kollegial granskning. Det går till som så att när forskare har gjort sina studier eller experiment, skriver de ihop en vetenskaplig artikel som skickas till den tidskrift som de önskar få den publicerad i. Tidskriften skickar manuskriptet till några forskare som kritiskt granskar texten. Ofta landar det i att artikelförfattarna får göra åtminstone några mindre korrigeringar eller att man faktiskt får tillbaka sin artikel med en uppmaning att komplettera med ytterligare data för att klargöra vissa saker. Det är en viktig process för att säkra den vetenskapliga kvaliteten.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
