Foto: istock.com/SilviaJansen

Det är aldrig för sent att förbättra sitt balanssinne om det försvagats, menar Eva Ekvall Hansson, forskare vid Lunds universitet och fysioterapeut vid Skånes universitetssjukhus.

Även när vi står så stilla vi bara kan, rör vi oss. Kroppen utför små, korrigerande rörelser – eller som forskaren och sjukgymnasten Eva Ekvall Hansson uttrycker det:

­– Vi är som en penna som står med fötterna ihop. Och så svajar vi fram och tillbaka.

Balanssystemet hjälper kroppen att bibehålla balansen när vi svajar så här. Systemet involverar flera sinnen; synen, innerörats balansorgan, känseln och led – och muskelsinnet (se faktaruta).

Definitionen för balans är ”vår förmåga att hålla tyngdpunkten inom ramen för understödsytan”. Vi behöver balansen för att klara av att göra enkla saker i vardagen, som att samtidigt röra armar och huvud, förklarar Eva Ekvall Hansson.

Balanssinnet behöver träning

När vi åldras är det inte helt ovanligt att balanssinnet försämras. De goda nyheterna är att det går att träna balansen och på så vis förbättra den. På samma sätt som vi mår bra av att träna våra muskler och vårt hjärta, mår vårt balanssinne bra av att tränas. Och det är inte särskilt komplicerat.

Ett  bra sätt att träna balansen är genom att gå ut och gå promenader.

– Har du en eltandborste? Då är det utmärkt att stå på ett ben medan du borstar tänderna. Och för att göra det mer avancerat kan du blunda och stå på ett ben, säger Eva Ekvall Hansson.

Varför just när man använder eltandborsten? Jo, det har att göra med vibrationerna som eltandborsten genererar. Eftersom vibrationerna påverkar den del av balansorganet som sitter nära käken, får hjärnan jobba lite extra för att behålla balansen.

När ska man börja träna sitt balanssinne?
– Man ska egentligen aldrig sluta med det. Tänk dig att du följer ett barn som leker, det tränar sin balans oavbrutet. Barn gungar, klättrar och rör på sig. Sedan blir vi tonåring, sitter framför datorn och är trött. Men då gäller det att fortsätta att vara aktiv och använda kroppen på ett sätt som är bra för hälsan. Om du ändå behöver resa på dig – gör det tio gånger istället för en enda. Då tränar du. Så enkelt kan det vara, säger Eva Ekvall Hansson.

Hon har även studerat det som kallas rörelserädsla, som inte sällan drabbar äldre som ramlat och skadat sig.

– Rädslan att ramla och skada sig är kontraproduktiv. Försök istället att utmana balansen på ett sätt som gör att du tränar den, men utan att ramla. Ett sätt är att ställa sig i ett hörn i lägenheten och ställa en stol framför sig man kan ta tag i och göra balansövningar. Vill man hellre gå ut och gå kan man skaffa gåstavar. Kom ihåg: tio sekunder är bättre än inga alls.

Bärbar teknik som mäter balansen

Eva Ekvall Hansson forskning handlar bland annat om att utveckla sätt att mäta balans och rörelse med bärbar teknik, för att på så vis kunna upptäcka och kanske rent av förbättra funktionsnedsättningar. Hon har bland annat varit med och utvärderat Snubblometern, som är framtagen av ett Lundaföretag. Snubblometern sätts på låret och kan registrera och ge signal om personen som bär på den har varit på väg att snubbla.

– Vi lät 113 friska äldre motionärer iklädda Snubblometern ta sig igenom en hinderbana, på mjukt underlag. Totalt skulle de ta sig förbi tre 30 centimeters höga hinder samt gå upp och nedför en trappa. Deras balans testades också på vanligt vis och under tolv månader fick de sedan skriva så kallade falldagböcker.

Resultaten visade bland annat att hur personerna varierade stegtiden, alltså om man rör sig jämt eller ojämt, påverkade om de snubblade.

– Det innebär att man skulle kunna använda en sådan Snubblometer för att identifiera dem som riskerar att utveckla en benägenhet att ramla, berättar Eva Ekvall Hansson.

Forskarna kunde med Snubblometern också se hur vårt balanssinne fungerar när vi åker buss.

– Kroppen är oerhört duktig på att filtrera bort information när vi åker över kullersten. Det finns studier som pekar på att när vi mår bra filtrerar hjärnan bort signaler som inte är viktiga. Men de signalerna fungerar inte lika bra när man har till exempel en depression, ett utmattningssyndrom eller drabbas av ett virus som sätter sig på balansnerven.

Skulle man kunna ladda ned en app i telefonen för att hålla koll på balansen?
– Det kommer en flodvåg av ny teknik och appar som vill tjäna snabba pengar på oss användare, men det är viktigt att se om det finns evidens för att metoden fungerar, särskilt om den ska användas i vården, säger Eva Ekvall Hansson.
Eva Ekvall Hansson ger inte mycket för så kallade magnetarmband, sådana som sägs förbättra balansen.

– Vi har genomfört randomiserade, kontrollerade studier av magnetarmband på en balansplatta. Vi såg inte något stöd för att armbanden skulle förbättra ens balans.

Kan VR hjälpa balansen?

Forskargruppen har också studerat om man med hjälp av ny teknik, VR (virtual reality) skulle kunna träna balansen. Försökspersonerna var unga friska, och fick stå på en så kallad kraftplatta iklädda VR-glasögon. Under det att de stod på plattan fick de titta på en berg- och dalbanefilm i VR-glasögonen. När filmen var klar steg de ned från plattan. Varje person såg samma film fem gånger.

– VR lurar hjärnan att tro att vi faktiskt åker berg- och dalbana första gången. Men andra gången vi utsätts för filmen signalerar lillhjärnan till oss att ”nej, vi ska nog inte lita på synen, utan mer på led- och muskelsinnet samt innerörat”. Då upplever vi att det är en film vi ser.

Så vad betyder detta för äldre som tappar balansen? Jo, för ju äldre vi blir, desto mer litar vi på synen än på våra andra sinnen. Tyvärr blir ofta synen lite sämre ju äldre vi blir. Då skulle vi behöva bli bättre på att snappa upp signalerna från resten av balanssinnet bättre. Därför menar Eva Ekvall Hansson att VR skulle kunna användas för att träna äldre så att de litar mer på de andra sinnena än synen.

– Att fortsätta att röra sig är viktigt. Det går inte att vila sig frisk från balansrubbningar, man måste vara aktiv. Genom att hålla igång och röra på kroppen bromsar man åldrandet till viss mån, eller i alla fall så ser man till att man mår bättre i sin kropp. Kom ihåg: ålder är bara en siffra.

Text: TOVE SMEDS