Foto: istock.com/TLFurrer

Kan förändringar i vår tarmflora ge upphov till depression? Och kan snälla bakterier göra personer friska från depression? Det undersöker Gustav Söderberg, läkare vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet i en ny studie där personer med depression får testa probiotika. Här berättar han själv om sin forskning.

Upp till var fjärde kvinna och mer än var tionde man drabbas någon gång av depression. Det räknas av Världshälsoorganisationen (WHO) till en av de ledande orsakerna till sjukdomsbörda i världen. Det är en folksjukdom, men nuvarande behandlingsmöjligheter är ofta otillräckliga. Kostnaderna för samhället är höga och lidandet för patienter och anhöriga sänker livskvalitén. Därför behövs nya och mer specifika behandlingar.

Tidigare studier har visat att inflammation kan vara kopplat till depression. Det finns även forskning som talar för att vissa ämnen med anti-inflammatoriska egenskaper kan ha antidepressiv effekt, däribland vissa typer av snälla tarmbakterier, så kallade probiotika, i form av kosttillskott. Utifrån den debatt som förekommer i media idag, med dieter som påstås vara antiinflammatoriska och främja psykisk hälsa, finns ett stort behov av större förståelse. Mycket av den kunskap som finns på området kommer från djurstudier. Mer forskning i form av välgjorda kliniska studier på människor behövs så att vi bättre ska förstå hur detta fungerar och för att vi faktiskt ska kunna veta hur det kan hjälpa patienter med psykisk ohälsa.

I våra tarmar lever över två kilo bakterier, som vi under miljontals år har utvecklat ett samarbete med. Tarmens normalflora har många viktiga funktioner i kroppen och en förändring i normalfloran har visat sig kunna leda till låggradig inflammation. Man har även observerat en koppling mellan förändring i tarmfloran och fetma, cancer, kroniskt trötthetssyndrom och andra neurologiska sjukdomar som Alzheimers och Parkinson. Detta sammantaget leder tanken till att man i kliniken skulle kunna ta ett blodprov för att sålla fram deprimerade patienter med en samtidig låggradig inflammation och behandla med antiinflammatoriska läkemedel. Probiotika har visats ha en positiv effekt på infektionsutlöst diarré, minska graden av inflammation vid vissa tarmsjukdomar, men det har också testats i några studier om det har en effekt mot depression och ångest – med varierande resultat.

Dock finns inga studier i dag som behandlat personer med depressiva symtom i kombination med känd låggradig inflammation. Huvudsyftet med den aktuella studien är att testa om ett sådant förfarande är meningsfullt och effektivt vid depression. Detta kommer att vara en av de mest omfattande studierna i sitt slag, som testar kopplingen mellan hjärnan och tarmfloran vid depression.

Vår hypotes är att patienter med tecken på inflammation i blod och avföringsprover kommer ha bättre nytta av behandlingen än de som inte har tecken på inflammation. Förhoppningen är att genom denna studie kunna svara på frågan om probiotika har en antidepressiv effekt i en utvald patientgrupp. Detta skulle innebära ett nytt synsätt inom psykiatrisk behandlingsforskning med ”skräddarsydda” behandlingar mot depression.

Text: GUSTAV SÖDERBERG