En stor del av dem som avlidit av opioidförgiftning hade kontakt med vårdgivande myndigheter under sitt sista år i livet. Ny forskning vid Malmö universitet visar att myndigheterna hade flera tillfällen att nå personer i riskzonen och stora möjligheter att ingripa, men att de insatser som getts inte varit tillräckliga.

I en ny studie har forskare från institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet kartlagt personer som dött efter att ha överdoserat heroin, metadon, fentanyl eller buprenorfin i Skåne. Forskarna har undersökt de avlidnas kontakt med sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården under deras sista levnadsår, samt studerat skillnader utifrån vilken av de fyra undersökta opioiderna som orsakat dödsfallet.

Forskningsresultaten är presenterade i artikeln Investigating opioid-related fatalities in southern Sweden: contact with care-providing authorities and comparison of substances

– Forskare har tidigare fokuserat på dödorsak samt vilka substanser den avlidna haft i kroppen. Unikt med den här studien är att vi även undersökt de avlidnas kontakter med olika vårdgivande myndigheter under året före dödsfallet. Den informationen har till stor del saknats i andra undersökningar, berättar Lisa Andersson, doktorand på institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet.

Inte tillräckliga åtgärder

Nio av tio av de avlidna var väl kända inom vården och socialtjänsten då de haft kontakt det senaste året. En tredjedel hade dessutom varit inlagda på sjukhus för överdos, vilket är ett tydligt tecken på allvarliga missbruksproblem. Trots det har behandlingar och åtgärder inte fungerat i tillräcklig utsträckning eftersom dödsfall av överdos inte förhindrats.

– Detta har vi inte känt till tidigare. Personer med den här typen av problem behöver tillgång till behandling och till skadebegränsande insatser om de inte är i behandling, säger Lisa Andersson.

Studien kan användas som underlag för diskussion om hur stödjande och behandlande insatser kan utvecklas och förbättras. I Sverige är socialtjänsten huvudansvarig för insatser till personer med missbruksproblem och forskarna menar att de skulle kunna involveras mer i förebyggande åtgärder, till exempel genom att utdelning av Naloxon till personer i aktivt missbruk skulle kunna ske på de verksamheter som socialtjänsten organiserar.

– Den enskilt viktigaste insatsen för opioidberoende personer är substitionsbehandling (LARO). Vi vet inte om dessa personer uppfyllde kriterierna för substitutionsbehandling, men mycket tyder på att de flesta faktiskt gjorde det. En del av dödsfallen hade kanske kunnat undvikas om fler hade fått tillgång till sådan behandling, säger Lisa Andersson.

Små skillnader mellan opioidpreparat

I studien har forskarna även undersökt om det finns några skillnader på gruppnivå sett till vilket opioidpreparat som orsakat dödsfallet. Det huvudsakliga resultatet är att skillnaderna är små. De avlidna personerna utgjorde en ganska homogen grupp sett till sitt missbruk och sin kontakt med vårdgivande myndigheter. Det fanns dock små skillnader som kan tyda på att information och preventionsinsatser kan behöva riktas lite olika beroende på vilken opioid som huvudsakligen används.

– Ett resultat som var väntat är att de som dog av en fentanylöverdos inte blandat med annan narkotika i samma utsträckning som de som dog av andra opioider. Fentanyl är en mycket potent drog. Något som var mer oväntat och som vi inte vet hur det kan tolkas är att alkohol förekom i högre utsträckning hos de som dött av en heroinöverdos, berättar Lisa Andersson.

Knappt hälften av de avlidna hade överdoserat metadon. De flesta som ingick i studien hade utöver opioider även bensodiazepiner, alkohol eller andra dämpande substanser i kroppen, något som riskerar att förstärka den andningshämmande effekten av opioider.

Text: HANNA SVEDERBORN

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Malmö universitet

FAKTA

Totalt avlider omkring 600 personer årligen av överdoser i Sverige (Socialstyrelsens dödsorsaksregister). I studien ingår de 180 personer som avlidit till följd av överdos av heroin, metadon, buprenorfin och fentanyl i Skåne mellan åren 2012–2013 och mellan juni 2014 och juli 2016.

LARO, läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, är den mest verksamma behandlingen för personer med opioidberoende. Tillgången till LARO har ökat i Skåne de senaste åren.

Med skadebegränsande insatser avses insatser som riktas mot att minska de skadliga effekterna och riskerna av ett pågående missbruk, utan att förutsätta att missbruket ska upphöra. Skadebegränsande insatser riktade mot prevention av överdoser avser bland annat utdelning av naloxon (ett läkemedel som häver opioidöverdoser) till personer med opioidberoende, information till personer som använder narkotika om risker förknippade med olika substanser och intagningssätt, och konsumtionsrum där narkotika kan intas under säkra förhållanden (konsumtionsrum finns inte i Sverige).