Tre fjärdedelar av alla barn och ungdomar har, eller känner någon som har, utsatts för nätmobbning. Detta enligt undersökningen Ung online 2018*. Nätmobbning påverkar den utsatta individens känsla av sammanhang och kan därmed påverka hälsan negativt.

Att bli utsatt för mobbning innebär att befinna sig i ett underläge och att upprepade gånger bli kränkt. Undersökningar visar att mobbning i skolan ofta, men inte alltid, hänger ihop med mobbning på nätet.

– Ibland kan det uppfattas som om det som sker på nätet är isolerat och sker i en värld som existerar parallellt med den riktiga världen. Det verkar finnas en lockelse där exponering på nätet ger unga en känsla av intimitet och närhet som i själva verket är bedräglig. Man glömmer bort att det mesta som sker på nätet inte alltid är så privat utan i själva verket väldigt öppet, säger Maria Fridh, blivande specialistläkare i socialmedicin, som 2018 skrev en avhandling vid Lunds universitet om psykisk ohälsa bland unga som mobbas och nättrakasseras.

Läs även: Psykisk ohälsa bland unga som mobbas och nättrakasseras

Avhandlingen byggde på tusentals enkätsvar från skolelever och unga vuxna i Region Skånes folkhälsoenkäter och bekräftade till stor del sådant som framkommit i tidigare studier. Resultaten visade bland annat att elever med funktionsnedsättning var dubbelt så ofta utsatta för mobbning och nättrakasserier jämfört med jämnåriga utan funktionsnedsättning. Det gick även att se ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och nättrakasserier, där endast ett tillfälle av nättrakasserier senaste året räckte för mätbar ohälsa.

– Även om kränkningen bara sker vid ett tillfälle riskerar trakasserier på nätet att spridas och upprepas, vilket är svårt att värja sig mot. Nätet är öppet dygnet runt och mobbarna ofta anonyma.

Unga behöver känslokunskap

På senare tid har det kommit larmrapporter kring unga och psykisk ohälsa och bland forskare pågår diskussioner kring hur vi bör se på dessa. Maria Fridh tror att den ökade individualiseringen i samhället sätter fokus på utsida och prestation, med ökad stress och sårbarhet som följd. Att jämföra sin egen insida med andras utsida gör det lätt att känna sig underlägsen, i synnerhet på nätet. En annan orsak kan vara att begrepp som ångest och depression har medikaliserats, det vill säga att begreppen används bland unga för tillstånd som är helt normala.

Maria Fridh menar därför att vuxenvärlden har ett ansvar att hjälpa unga att bli bättre rustade för livets motgångar, bland annat genom att vara tydliga med att svårigheter och jobbiga känslor är en del av att vara människa.

– Stärkt självkänsla, empatisk förmåga gentemot sig själv och andra, konstruktiva sätt att hantera stress och realistiska mål minskar risken att drabbas av ohälsa.

Text: TOVE GILVAD

*www.cybercom.com/sv/invitations/ung-online