Under 2017 tog 1 189 personer livet av sig i Sverige. Antalet självmord, suicid, har visserligen minskat sedan 1980-talet, men det är fortfarande nästan fem gånger fler än antalet döda i trafiken under samma år. Så vad kan omgivningen, sjukvården och forskningen bidra med för att få ner siffran ytterligare?

– Det är viktigt att vi jobbar med suicidprevention på bred front, att vi fångar upp tidigt och jobbar med det breda folkhälsoperspektivet, säger Åsa Westrin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid enheten för psykiatriforskning i Region Skåne.

I dag vet vi att samhällsförebyggande åtgärder, som att minska tillgången till olika medel och metoder för suicid, är effektiva. Det kan röra sig om skyddsbarriärer på broar, vid järnvägar och andra utsatta platser, restriktioner i för-skrivning av vissa läkemedel eller tillgång till skjutvapen. Att utbilda befolkningen om första hjälpen vid psykisk ohälsa är också effektivt. Att våga fråga och se till att personen söker vård är det viktigaste budskapet (för kontaktinformation se sist i artikeln).

Åsa Westrin återkommer till hur viktigt det är att psykisk ohälsa fångas upp tidigt. Hon liknar det vid en tratt där man fångar upp patienter med tecken på psykisk ohälsa. Det kan vara hos skolsköterskan, inom socialtjänsten, på äldreboendet eller i primärvården. Alla behöver bidra och vidta de åtgärder som går att göra på respektive nivå. Vid lindrigare tillstånd kan det handla om att lära ut olika verktyg för att hantera sin situation. Primärvården kan erbjuda olika behandlingar och svårare tillstånd kan remitteras till psykiatrin.

Viktigt att behandla tidigt

– Det är viktigt att behandla depression eftersom det minskar risken för att patienten senare hamnar i en suicidal kris, säger Åsa Westrin och gör en jämförelse med högt blodtryck. Här jobbar sjukvården både med förebyggande åtgärder och behandling då obehandlat högt blodtryck kan utvecklas till ett allvarligt, ibland dödligt, tillstånd.

Antalet suicid har minskat sedan 1980-talet, från cirka 2 000 per år till dagens siffror på ungefär 1 200–1 500 personer per år, där den högre siffran inkluderar även osäkra fall (se fakta nedan). Detta mycket tack vare att sjukvården, och inte minst primärvården, har blivit bättre på att identifiera och behandla depressioner. De nya SSRI-preparaten* som introducerades på 1980-talet, har också haft stor betydelse enligt Åsa Westrin.

SUICID

Under 2017 dog 1 189 personer av suicid i Sverige. Av dessa var 841 män och 348 kvinnor. Ytterligare 355 fall registrerades där det fanns misstanke om suicid men avsikten inte kunnat styrkas. Ungefär sex gånger fler har vårdats inom slutenvården i samband med att de gjort ett suicidförsök. Man kan se en minskning sedan mitten av 1980-talet i alla åldersgrupper utom i gruppen 15–24 år där det i stället ser ut som att suicidtalet möjligen ökat något det senaste decenniet.

Källa: Folkhälsomyndigheten, NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention).

Statistiken visar att dubbelt så många män som kvinnor tar livet av sig medan kvinnor gör fler suicidförsök. Det finns ingen säker förklaring till varför det är så, men det innebär att kvinnorna som kommer till sjukvården efter ett suicidförsök har större möjlighet att få hjälp av psykiatrin innan det är för sent. Tidigare suicidförsök är nämligen den största riskfaktorn för senare suicid.

Åsa Westrin leder forskningsprojektet ASSIP (Attempted Suicide Short Intervention Program) som riktar sig till personer som gjort tidigare suicidförsök. Syftet är att hjälpa dem att förebygga nya suicidala kriser. Traditionella metoder går ut på att kartlägga suicidtankar, suicidplaner och bedöma intensiteten i dessa. ASSIP-metoden bygger istället på patientens berättelse kring det som gjort att hen försökt ta sitt liv. Patienten får träffa en psykoterapeut vid tre tillfällen varpå man skriver ner en handlingsplan med långtidsmål, varningstecken och säkerhetsstrategier. Därefter håller terapeuten brevkontakt med patienten under två år.

Söker svar i journaler

Ett annat pågående forskningsprojekt handlar om att granska sjukvårdsjournaler tillhörande patienter som hade tagit sitt liv under 2015.

– Vi vet att många patienter som tagit sitt liv har haft kontakt med sjukvården det senaste året men inte alltid med psykiatrin. Syftet är att bättre förstå vilka symtom patienterna har sökt för och vilken vård de har erhållit de senaste två åren innan suicid.

Journalprojektet beräknas bli klart till årsskiftet men redan nu finns resultat från en mindre studie som genomfördes i Kalmar under 2012, där forskarna följde upp suicid i en mindre grupp. Här kunde man se att många, inte minst män, söker vård någon annanstans än inom psykiatrin.

– Den stora utmaningen är att lära oss att hitta de patienter som vi i dag missar. Patienterna finns ofta någonstans i sjukvården men man fångar inte alltid deras psykiska ohälsa. Bilden är komplex, det går inte att gå på enskilda riskfaktorer. Därför är det viktigt att komma åt helhetsbilden och det är det vi hoppas att journalgranskningsprojektet ska ge oss, säger Åsa Westrin.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

*SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare, är läkemedel som används för behandling av i första hand depression.

OM DU ELLER NÅGON DU KÄNNER MÅR DÅLIGT

I akuta lägen ring alltid 112

Till dig som har självmordstankar

• Sök hjälp om du har självmordstankar! Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Telefonnummer, chatt och andra kontaktuppgifter hittar du på: www.suicidezero.se/hjalp
• Sök på ”självmordstankar” på 1177.se

Om du är orolig över någon i din närhet:

• Våga fråga.
• Tala om att det går att få hjälp, inge hopp!
• Se till att personen söker vård.

Du hittar fler råd på www.suicidezero.se