Gravida och nyblivna mammor förväntas vara lyckliga. Det är tabu att må dåligt. Samtidigt upplever var tionde gravid, och lika många av de nyblivna mammorna, depressiva symtom.

– Vår studie visar hur viktigt det är att upptäcka depressiva symtom redan i tidig graviditet och behovet av att använda standardiserade screeningmetoder. Det är viktigt att följa upp dessa kvinnor både under och efter graviditeten, säger Hafrún Finnbogadóttir, docent vid Malmö universitet.

När det nyfödda barnet är 6–8 veckor ska alla mammor i Sverige erbjudas screening för depression genom en självskattningsenkät på BVC. Depressiva symtom hos gravida screenas däremot inte i Sverige. Och nyblivna mammor screenas bara en gång. Så hur mår dessa kvinnor?

Hafrún Finnbogadóttirs forskning visar att ungefär var sextonde kvinna (6,2 procent av de 1 939 gravida kvinnor som ingick i hennes studie) hade depressiva symtom redan vid inskrivningssamtalet hos barnmorskan. Under hela graviditeten hade en av tio sådana symtom och en lika stor andel hade det ett och ett halvt år efter förlossningen.

Upptäcks inte

Kvinnorna i studien med depressiva symtom var sällan behandlade med antidepressiva läkemedel. Bland de kvinnor med depressiva symtom som dessutom uppgett att de var utsatta för våld i nära relation, var det ingen som fick läkemedelsbehandling. De kan ha fått behandling med psykoterapi, men den frågan ställdes inte i studien.

Bristen på läkemedelsbehandling i studiens resultat kan dock vara en signal på att dessa kvinnor inte upptäcks och troligen inte får någon behandling alls, menar Hafrún Finnbogadóttir. Hon menar också att det är viktigt att vården uppmärksammar kvinnor med depressiva symtom och även frågar dem om våldsutsatthet så att de kan få relevant behandling.

– Det är anmärkningsvärt att både ha ett så litet barn och flera depressiva symtom som en del av kvinnorna i studien, och att ingen upptäcker det. Vården bör se över rutinerna och screena för symtom på depression även under graviditeten och vid ytterligare tillfällen under småbarnstiden, till exempel vid ettårskontrollen på BVC, säger Hafrún Finnbogadóttir.

Påverkar anknytningen

Samtidigt är läkemedelsbehandling av gravida kvinnor med depression både komplext och kontroversiellt, påpekar Hafrún Finnbogadóttir. Det kan finnas en oro för att antidepressiva läkemedel påverkar fostret i magen negativt. Men tidigare studier har visat att obehandlad depression i sig inte bara påverkar den egna hälsan negativt. Det kan också leda till negativa effekter på fosterutvecklingen samt intensivvård för den nyfödda. Dessutom kan depression hos mamman försämra anknytningen till barnet.

– Det är allvarligt att ha tydliga depressiva symtom och inte ens bli upptäckt för att kunna få rätt behandling, säger Hafrún Finnbogadóttir.

Vad som är rätt behandling beror på depressionens svårighetsgrad. Psykoterapi kan till exempel vara tillräckligt för lindrig till måttlig depression. För att kunna bedöma detta måste en läkare ställa den kliniska diagnosen.

Mer samarbete krävs

Hafrún Finnbogadóttir efterlyser ett bättre samarbete mellan läkare inom graviditets- och förlossningsvård, barnmorskor och psykiatrin.

– Man måste se och höra kvinnorna. Det är också viktigt att se över rutinerna och vara mer uppmärksam på kvinnor i tidig graviditet som har depressiva symtom. I flera länder är det rutin att även screena gravida för depression. Mina internationella kollegor är förvånade över att vi inte har denna rutin i Sverige, säger Hafrún Finnbogadóttir.

Text: ELLEN ALBERTSDÓTTIR