Enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport om ungas psykiska ohälsa har andelen unga som rapporterar psykosomatiska besvär fördubblats sedan mitten av 1980-talet. Nästan hälften av alla 13–15-åringar upplever symtom som sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, i ryggen och yrsel. Men innebär dessa symtom att den psykiska ohälsan ökar?

Vi frågar Peik Gustafsson, forskare vid Lunds universitet och överläkare inom barn- och ungdomspsykiatri i Region Skåne.

– Det är svårt att veta säkert. Det går inte att utesluta att en negativ samhällsutveckling medför en viss ökning av sjukligheten. Men samtidigt har stigmatiseringen av psykisk ohälsa minskat och det kan leda till att fler söker hjälp när de mår dåligt. Den statistik som finns tillgänglig skiljer inte tydligt mellan svårighetsgrader av de olika tillstånden, vilket gör det svårt att bedöma och jämföra.

Peik Gustafsson menar att vi borde börja tala om problemen med ungdomars psykiska ohälsa på ett annat sätt; som ett fenomen i tiden där trycket på det unga livet märks allt tydligare.

– Vi måste ta signalerna på allvar, men det hjälper inte att psykiatrisera allt. Jag ifrågasätter inte att unga känner sig oroliga och nedstämda – men det behöver inte innebära att den psykiatriska sjukligheten, som är något mer än bara dåligt psykiskt mående, har ökat. Om miljön ändras så att allt fler hjärnor inte klarar ut det – då är det inte hjärnorna utan samhället det är fel på.

I likhet med flera andra vi talat med uttrycker Peik Gustafsson oro över att barnpsykiatrin, BUP, överöses av ärenden som gör att de inte hinner sovra fram de svårare fallen, de som verkligen behöver psykiatrins hjälp.

– Risken finns att de som är allvarligt sjuka får sämre möjlighet till vård på grund av att så många söker för mildare besvär.

Vissa diagnoser ökar

– En del diagnoser, som till exempel adhd och autism, har ökat, men studier har visat att det är i huvudsak de som ligger på gränsen till en autismdiagnos som ökat, alltså inte de svårare autism-fallen. Idag behövs inte heller lika många symtom för att man ska ställa adhd-diagnos jämfört med förr. Man ska ändå komma ihåg att det inte behöver vara fel att ställa dessa diagnoser, eftersom det kan vara till hjälp för individen, säger Peik Gustafsson.

Men oavsett vad det beror på är det uppenbart att allt fler unga behöver hjälp. Hur ska den då förmedlas?

– Vi behöver rikta samhällets insatser bättre och inte nödvändigtvis betrakta symtomen som kroniska. Undersök istället vad det är som gör att unga mår sämre. Något håller på att gå snett och det verkar som att det finns strukturer i samhället som är sjukdomsframkallande. Inom psykiatrin har vi inte några egentliga möjligheter att påverka dessa.

Sömn, datorskärmar och regelbundna måltider

Peik Gustafsson tar också upp att man inte ska underskatta levnadsmönstrens påverkan på vår psykiska hälsa. God sömn utan datorskärmar och regelbundna måltider är ett sätt att arbeta förebyggande.

– Får du för lite sömn finns risk att hjärnan hamnar i obalans, och det finns studier som visar att det då kan uppstå organiska förändringar i hjärnan som påverkar vårt mående.

Så hur ska vi hantera de psykosomatiska symtomen som uppmäts bland unga? Peik Gustafsson jämför med hur den somatiska vården fungerar.

– Man går inte till en infektionsklinik om man blivit förkyld eller om någon får en knöl i bröstet kommer de inte direkt till en högspecialiserad onkolog, utan träffar i de flesta fall först en allmänläkare. En sådan uppdelning görs inte inom psykiatrin, men det kanske borde göras. Vi har också våra ”förkylningsdiagnoser”, men vi har också vår ”cancer” som behöver mer avancerade insatser för att rädda liv.

Läs även:

Mental träning ska minska risken för psykisk ohälsa hos unga

Text: TOVE SMEDS

PODDTIPS!

I Vetenskap & hälsas poddserie möter vi Peik Gustafsson som berättar mer om adhd.
Lyssna via länken nedan eller där poddar finns.

Andra poddar

Helt Okej – podcast om ungas psykiska hälsa