Var femte elev har svårt att lära sig läsa och skriva.
– Den siffran innefattar elever som har svårt för att lära sig läsa och skriva utan att för den delen vara i närheten av en diagnos, förtydligar Johan Mårtensson, neuropsykolog och forskare vid Lunds universitet.

– Vi riktar primärt in oss på den grupp av barn som annars inte skulle få ytterligare stöd.

För att få en fördjupad förståelse för varför vissa barn lär sig sämre eller på ett annat sätt än andra, använder sig Johan Mårtensson i sin forskning av en kraftfull magnetkamera på 7-Tesla, som finns på sjukhusområdet i Lund.

– Genom att mäta hjärnans struktur och aktivitet före och efter ett inlärningstillfälle får jag förklaringar som jag hoppas kan leda fram till nya träningsmetoder och vara till hjälp för elever och underlätta lärares arbete, säger Johan Mårtensson som är verksam vid avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi.

Magnetkamera visar hjärnans plasticitet

– Magnetkameran och de världsledande forskarna kring och vid LBIC, Lund University Bioimaging Center, ger oss möjlighet att svara på frågor kring hjärnans plasticitet, det vill säga hur pass föränderlig och anpassningsbar hjärnan är, vilket annars inte hade gått.

I ett internationellt projekt undersöker han hur språkinlärningen hos vuxna personer påverkas av inlärning där hela kroppen används, vilket kräver att flera områden i hjärnan interagerar. Deltagarna, som exempelvis får lära sig ord genom att utforska en virtual reality-miljö, mäts med MRI (magnetkamera) och kognitiva mått innan, under och efter lektionen.

Unika möten öppnar för ny hjärnforskning

– Jag rör mig i brytpunkten mellan inlärning och MR-fysik. Det unika mötet mellan universitetets olika discipliner har gjort den här typen av hjärnforskning möjlig. Den kan både ge oss nya sätt att mäta hjärnstruktur och utveckla metoder för att förstå och förbättra lärandet.

Text: OLLE DAHLBÄCK 

Illustration hjärna: Colourbox

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet