Kan ett broskprotein utvecklas till en biomarkör som skiljer mellan aggressiv och mindre aggressiv cancer, och kanske till och med bidra till att behandla tumörerna? Det hoppas Anna Blom, professor i proteinkemi vid Lunds universitet.
Anna Blom forskar om det så kallade komplementsystemet, en del av kroppens immunförsvar. Det var en ren slump – en sådan turlig tillfällighet som ibland ligger bakom nya forskningsgenombrott – att hon råkade se sambandet mellan broskproteinet COMP och bröstcancer.
– Jag hade tid över en dag och tittade lite planlöst igenom en databas om gener som uttrycks i olika cancerformer. Då såg jag att genen för COMP låg väldigt högt i bröstcancertumörer, berättar hon.
Olika roller i brosk och tumörer
COMP (Cartilage Oligomeric Matrix Protein) hör huvudsakligen hemma i brosket i lederna. Eftersom Anna Blom tidigare gjort en studie av komplementsystemets roll vid ledsjukdomen artrit, så kände hon till COMP och reagerade när hon såg att proteinets gener förekom vid bröstcancer.
I brosket spelar proteinet en positiv roll genom att bidra till vävnadens uppbyggnad. Vid bröstcancer däremot spelar COMP en negativ roll: proteinet hjälper cancern genom att ändra tumörcellernas ämnesomsättning, göra dem mer motståndskraftiga mot celldöd och öka andelen cancerstamceller i en tumör.
Detta har Anna Blom nu visat både i provrörsförsök, djurförsök och studier av patientdata. Kvinnor med höga nivåer av COMP i sina tumörer fick oftare metastaser och hade sämre överlevnad. Proteinet har också visat sig finnas inte bara i bröstcancerceller utan också i celler från prostata- och tjocktarmscancer.
Ser många användningsområden
Hur ska nu dessa nya forskningsfynd utnyttjas? Anna Blom ser flera möjligheter:
– Eftersom COMP är kopplat till mer aggressiv cancer, så skulle proteinet kunna användas som biomarkör för att visa vilka patienter som har en farligare form av bröstcancer. Turligt nog finns det redan ett sätt att mäta COMP i blodet, utvecklat för patienter med ledsjukdomar, så vägen till den tillämpningen behöver inte vara så lång.
– En annan möjlighet är att använda COMP som ”adresslapp” när en tumör behandlas med antikroppar. Genom att zooma in på COMP skulle antikropparna komma till rätt ställe. Eller också kanske man kan stänga av produktionen av COMP för att hämma tumörerna, funderar Anna Blom.
I de senare fallen gäller det förstås att inte skada proteinet när det är där det ska vara, i brosket. Därför återstår mycket forskning, men Anna Blom och hennes medarbetare har flera studier på gång och tycker att forskningsspåret är spännande.
Text: INGELA BJÖRCK
