Lämnar du jobbet fylld av energi och med lust på vad resten av dagen har att bjuda? Om inte – kanske det är värt ett försök att återhämta dig bättre under arbetsdagen.
Lina Ejlertssons avhandlingsarbete handlar om återhämtning för personal i en av de mest stressande arbetsmiljöerna – vårdcentralerna.

Hon menar att vi har en viss mängd energi som antingen töms eller fylls på under arbetsdagen.

– Jag vill gärna kunna se på mitt jobb och min fritid på samma sätt, man gör saker som man tycker om att göra, med människor man trivs med, säger Lina Ejlertsson, doktorand i samhälls- och allmänmedicin vid Lunds universitet.

Ofta får vi höra att vi ska vila upp oss under kvällen eller helgen, men Lina Ejlertsson menar att vi kan återhämta oss under arbetsdagen.

– I min forskning undersöker jag möjligheten att gå hem med mer energi, säger hon och tillägger att en av deras studier har visat att det är möjligt.

Variation, gemenskap och kontroll hjälper mot stress

Även om hon har studerat vad som hjälper personal i vården att inte bli slutkörda av arbetet, är det rimligt att tro att resultaten kan vara överförbara till andra yrkesgrupper. 2013–2014 genomfördes ett projekt om salutogena arbetsfaktorer, det vill säga vad får medarbetarna att må bra – trots pressen och stressen på jobbet. Alla 26 vårdcentraler i Nordöstra Skåne deltog. Huvudresultatet i denna studie var att den absolut viktigaste faktorn för självskattad hälsa var återhämtning. Inte alla kände sig slitna efter arbetet, trots att vårdcentralerna ofta var underbemannade.

– Det är viktigt att tillägga att det finns stora organisatoriska problem i vården som sliter på personalen och som inte löses med ”ta ett djupt andetag”.

2015 började det nuvarande projektet med en kvalitativ studie av vad återhämtning på jobbet är. Tre faktorer utkristalliserade sig: variation, gemenskap och en känsla av hanterbarhet.

– Det handlar om att variera uppgifter som kräver mycket hjärna med mer monotona uppgifter. För mig är det till exempel återhämtning att mata in enkätsiffror.

Variation behövs inte bara när det gäller arbetsuppgifter, utan även i arbetstempo och plats.

Tre tips för återhämtning under dagen

Variation – försök variera typen av arbetsuppgifter och arbeta olika intensivt. Byt kroppsställningar – sitt, stå och rör på dig. Sitt inte still mer än 45 min i sträck. Byt miljö under dagen – till exempel under lunchen.

Mikropauser – stanna upp och andas, gå runt huset, stretcha, gör plankan – hitta det som funkar för dig.

Luncha och fika gemensamt – bra tillfälle för att koppla bort jobbet. Snacka om annat än jobb!

Gemenskapen

Den andra faktorn som var avgörande för återhämtning var gemenskapen. Vissa vårdcentraler behövde jobba 100 procent med gemenskapen, något som ofta handlade om att hitta gemensamma mål att arbeta mot. Även teambuilding kan vara bra initialt om man inte känner varandra utanför arbetet, menar Lina Ejlertsson.

– Att skratta, småsnacka och uppmuntra varandra på jobbet visade sig betyda mycket för hur personalen återhämtade sig. Negativ energi däremot dränerar.

Den tredje faktorn handlade om en känsla av kontroll, hanterbarhet. En av de viktigaste sakerna var att hinna göra klart en uppgift innan man måste påbörja nästa. Även att ledningen lyssnar och att det är möjligt att påverka sin arbetssituation var viktigt.

Nästa steg för forskarna var att genomföra skräddarsydda interventioner på sex utvalda vårdcentraler. Tillsammans med vårdpersonalen förde forskarna in olika typer av ökad återhämtning – utifrån variation, gemenskap och hanterbarhet – i verksamheten. Nu ska data analyseras och ett antal fokusgruppsintervjuer genomföras.

– Det ska bli jättespännande att se hur interventionerna har påverkat medarbetarnas upplevelse av återhämtning och välmående, säger Lina Ejlertsson.

Lina Eljertssons vetenskapliga publikationer

Text: JENNY LOFTRUP

Artikeln är tidigare publicerad i Lunds universitets magasin, LUM nr 1/209

Mer om studien: Återhämtning i arbetet – ett interventionsprojekt för bättre hälsa bland medarbetare i primärvården

Studien hör hemma på Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Allmänmedicin och samhälls-medicin. Ansvarig är seniorprofessor Margareta Troein. Övriga i gruppen är docent Annika Brorsson, huvudhandledare, docent Ingemar Andersson, med dr Bodil Heijbel och doktorand Lina Ejlertsson. Studien bedrivs med finansiering från AFA.