Illustration äggstockar: Colourbox

Forskare har följt närmare 2 000 kvinnor för att se hur godartade förändringar i äggstockarna utvecklas om de inte behandlas. Resultaten visar att uppföljning med ultraljud i stället för operation inte leder till ökade risker för följdsjukdomar. Forskarna bakom studien menar att resultaten ger anledning att se över hur man behandlar äggstocksförändringar.

– En minskning av antalet kvinnor som opereras för godartade äggstocksförändringar kan leda till att färre kvinnor drabbas av kirurgiska komplikationer, ibland mycket allvarliga, och medföljande obehag. Dessutom skulle sjukvårdskostnaderna minska, säger Lil Valentin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Risker vid operation

Många olika sorters tumörer kan uppstå i äggstockarna. De allra flesta är godartade. Vanligast är vätskefyllda blåsor, så kallade cystor, men tumörer bestående endast av fast vävnad, så kallade knutor, kan också bildas.

Lil Valentin, som lett studien, har sedan slutet av 1990-talet tillsammans med kollegor från bland annat Belgien, forskat kring hur man inom sjukvården ska kunna skilja mellan godartade och elakartade cystor och knutor i äggstockarna för att undvika onödiga kirurgiska ingrepp.

Kirurgin vid behandling av äggstocksförändringar innebär risk för komplikationer och besvärande sidoeffekter, som kan påverka livskvaliteten negativt. Till exempel kan det bildas sammanväxningar som kan leda till tarmvred eller kronisk smärta, och för kvinnor i fertil ålder finns risk för fertilitetsproblem, berättar Lil Valentin.

– I vården rekommenderas fortfarande mycket ofta operation vid äggstocksförändringar som bedömts vara godartade. Det beror på att man antar att det finns risk för komplikationer som torsion, det vill säga att äggstocken snurrar sig så att blodförsörjningen stryps, eller för att en cysta spricker. Vår studie visar att uppföljning av godartade förändringar i äggstockarna med ultraljud i stället för att operera inte leder till ökade risker för följdsjukdomar. Snarare tvärtom eftersom vi undviker kirurgiska ingrepp som i sig ökar risken för komplikationer.

Uppföljning med ultraljudskontroller

Bilddiagnostik som ultraljud, datortomografi och magnetkameraundersökning, MR, används allt mer i vården och det blir allt vanligare att man av en slump hittar förändringar i äggstockarna hos kvinnor utan gynekologiska besvär.

Alternativ till operation är så kallad aktiv exspektans, ”watchful waiting” på engelska, vilket innebär regelbunden övervakning av sjukdomsprocessen. I studien har man genom regelbundna ultraljudskontroller övervakat storlek och utseende på godartade förändringar. Ofta försvann cystorna av sig själv och det behövdes ingen behandling.

– Med ultraljud kan man oerhört säkert avgöra om en förändring i äggstocken är elakartad eller godartad, men det kräver kompetens och erfarenhet, säger Lil Valentin.

Studie av förlopp över tid

– För att mäta risken har vi under två år tittat på vad som händer patienterna över tid. Studien är gjord vid flera sjukhus i Europa och USA där många olika läkare har olika kompetensnivåer, vilket betyder att vi kan generalisera resultaten.

Var femte kvinna hade förändringar som försvann av sig själv. 16 procent genomgick en operation, och vanligaste orsaken var smärta eller obehag och att patienten själv önskade operationen. Endast sju kvinnor, 0,4 procent, diagnostiserades med äggstockscancer.

– Resultaten talar för att risken för malignitet, det vill säga elakartad tumör, och akuta komplikationer är mycket liten. I stället för att operera patienter med slumpvis upptäckta äggstocksförändringar som bedömts vara godartade, bör man inom vården som alternativ följa upp dessa med ultraljudsundersökningar.

Vetenskaplig publikation: “Risk of complications in patients with conservatively managed ovarian tumours (IOTA5): a 2-year interim analysis of a multicentre, prospective, cohort study”

Bakgrundfakta

Varje år insjuknar 13 av 100 000 kvinnor i Sverige i äggstockscancer, så kallad ovarialcancer. 2016 utfördes enligt Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi (Gynop-registret) 5 008 operationer för godartade förändringar i äggstockarna, men det kan vara fler eftersom registret inte är heltäckande.

Studien är den största hittills när det gäller att se hur godartade förändringar (cystor och knutor) i äggstockarna utvecklas om de inte behandlas alls, så kallat naturalförlopp. Under två år har forskarna följt 1 919 symptomfria kvinnor i den genomsnittliga åldern 48 år som haft godartade förändringar i äggstocksregionen vid vaginalt ultraljud. De följdes upp med regelbundna ultraljudskontroller efter tre månader, och om de godartade förändringarna var oförändrade efter ytterligare sex månader och därefter varje år.

Resultaten som redovisas är en interimsanalys med statistik för uppföljning på två år. Nästa analys planeras 2022 när alla kvinnor har följts upp i minst fem år.

I den internationella multicenterstudien ingår forskare från flera länder, förutom Sverige deltar forskare från bland annat Belgien, England, Italien, Frankrike, Spanien och USA.

I Malmö finns det största centrat med 5–600 patienter som dessutom har bäst uppföljning på 97 procent. Studien har kunnat genomföras med stöd från Vetenskapsrådet.

Text: TOVE GILVAD

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet