Nio av tio ungdomar ägnar sig idag åt någon form av datorspelande. En stor andel är unga killar som fastnar och tillbringar en stor del av sin tid framför skärmen. 
Men när börjar det egentligen bli ohälsosamt och kan datorspelandet leda till ett allvarligare spelmissbruk?

Anders Håkansson är professor i beroendemedicin med särskild inriktning på spelberoende vid Lunds universitet och överläkare på beroendecentrum i Malmö, Psykiatri Skåne. Han är tydlig med att det är skillnad mellan datorspel och spel om pengar.

– På svenska har vi samma ord, men på engelska blir skillnaden tydligare. Där skiljer man mellan ”gambling” och ”gaming” där det senare nu har blivit uppmärksammat som ett folkhälsoproblem av WHO.

Ur beroendesynpunkt finns det en avgörande skillnad. Spänningen och belöningen när man spelar om pengar ger en akut effekt i hjärnan, som i sig också kan trigga ett beroende. De substanser som utsöndras liknar dem vid alkohol- eller drogmissbruk. Det sker alltså något i hjärnans belöningssystem när man vinner, men det konstiga är att det även händer när man ”nästan” vinner.

– Spelen är designade så att man ska uppleva att man är nära att vinna och troligen kommer att lyckas nästa gång. Därför fortsätter man att spela, trots att den logiska delen av tänkandet borde få oss att inse att det är ett dåligt val.

Lågrisk- och högriskspel

Anders Håkansson skiljer mellan lågriskspel och högriskspel, där de senare är snabba spel med hög tillgänglighet som till exempel nätkasinospel och betting på sport som pågår live. Den absoluta majoriteten som söker hjälp har problem som har att göra med dessa spelformer.

Men det finns kopplingar mellan problematiskt datorspelande och spelmissbruk. Anders Håkansson har gjort studier där en riskfaktor för spelmissbruk om pengar visade sig vara att spela mycket datorspel – och tvärtom. Men han tycker ändå inte att man ska utgå ifrån att datorspelande är ett problem.

– De flesta som spelar datorspel kommer inte att bli spelmissbrukare. Det är precis som alkohol och drickande – väldigt många kan ta sig ett glas då och då, men få blir beroende. Men den minoritet som drabbas får stora problem och behöver hjälp.

Det finns dock några tydliga riskfaktorer för personer som lättare hamnar i spelmissbruk. Ärftlighet är en av dem och alla typer av psykisk ohälsa gör också att man lättare fastnar, eller om man redan är beroende av till exempel alkohol eller rökning. Yngre män i åldern 18–40 år är också mer utsatta.

Spelmissbruk som diagnos

En ny studie som Anders Håkansson lett, visar att personer med en spelberoende-diagnos har 15 gånger högre risk att begå självmord och 1,8 gånger högre dödlighet totalt. Det handlar inte bara om parallell ohälsa, utan spelmissbruket i sig och dess ekonomiska följder.

Att spelmissbruk nu har blivit en diagnos har inneburit att Sverige fått en tydlig lagstiftning som ger spelberoende möjlighet till behandling. Spelmissbrukare kan även blockera sitt eget spelande genom spelpaus.se – en tjänst som den svenska spelmyndigheten erbjuder. En omreglering av spelmarknaden har också införts, vilket har medfört att de spel som vill synas i Sverige måste söka licens och inte får marknadsföra sig här utan speciella krav.

– Tidigare har de stora beroendeframkallande spelformerna varit utanför svensk kontroll. Även om man fortfarande kan spela på utländska bolag, så är det här ett steg i rätt riktning.

Är man orolig för att någon har ett spelmissbruk ska man vara uppmärksam på när spelandet inte bara är lustfyllt utan upplevs som tvångsmässigt eller går ut över det som personen normalt hade velat göra, förklarar Anders Håkansson. Det ringer också en varningsklocka om personen bestämt sig för att inte spela, men ändå bryter den planen och kanske ljuger för att dölja sitt spelande.

– Men det finns hjälp att få. KBT har visat sig vara mycket framgångsrikt och många klarar efter behandling att vara ”nyktra” spelmissbrukare.

Så vet du om du är spelberoende

Text: ÅSA HANSDOTTER

Texten är tidigare publicerad i Lunds universitets magasin, LUM nr 1/2019