Foto: istock.com/AlexLinch
Kvinnor som vuxit upp i hem med missbruk utgör en extra sårbar patientgrupp inom späd- och småbarnspsykiatrin. De hade bland annat oftare symtom av depression och ADHD och erfarenheter av eget missbruk än övriga kvinnor som sökt sig till barnpsykiatrin i Malmö för stöd i sitt föräldraskap. Trots liknande bakgrund beskriver mammorna mer av psykisk ohälsa än papporna.
Vill du veta mer om beroende? Läs vårt tema om ämnet.
Det visar studier som Eva Landegren Tedgård, psykolog och psykoterapeut, gjort i sitt avhandlingsarbete ”Struggling with parenthood after an upbringing with substance abusing parents” och som läggs fram vid Lunds universitet den 7 december. Avhandlingen bygger på en kvantitativ och en kvalitativ studie, baserad på 197 föräldrar som sökt till barnpsykiatrin i Malmö.
– Det är tydligt att de här kvinnorna är en extra sårbar patientgrupp. Därför är det angeläget att identifiera dem och utforma riktade behandlingar, säger Eva Landegren Tedgård.
Viktigt skapa stöd
Mödrarna inom späd- och småbarnspsykiatrin var betydligt mer belastade av psykisk ohälsa jämfört med kvinnor i den allmänna befolkningen och mer än papporna som ingick i studierna, skriver Eva Landegren Tedgård i sin avhandling.
– Det är därför angeläget att screena för exempelvis depression, ångest och ADHD. Det är dessutom viktigt att engagera moderns partner i behandlingen, då denne både kan utgöra ett stöd för kvinnan och ta en mer aktiv del i relationen till barnet, säger Eva Landegren Tedgård.
I fördjupningsstudier framkom bland annat att kvinnor och män som vuxit upp med missbrukande föräldrar sällan hade någon att tala med om sin förälders missbruk. De beskrev att de under uppväxten upplevde starka känslor av övergivenhet och förtvivlan och 20 procent av personerna i studien hade gjort suicidförsök.
– Därför är det viktigt att personal inom skola, primärvård och socialtjänst kan hjälpas åt att se de barn som växer upp med missbrukande föräldrar och identifiera deras hjälpbehov, vilket inte alltid är så lätt då ett kompetent beteende kan dölja deras svårigheter, säger Eva Landegren Tedgård.
De utmaningar i föräldraskapet som intervjupersonerna, både mödrar och fäder, beskrev handlade både om bristen på rollmodeller och om en hög föräldrastress.
– De beskrev en känsla av att ständigt behöva vara i ”alarm-beredskap” då någon oförutsedd fara plötsligt kunde dyka upp. De kunde också fyllas av starka känslor av skuld gentemot sitt eget barn, säger Eva Landegren Tedgård.
Text: OLLE DAHLBÄCK
Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets hemsida.