Det är inte alla studier som revolutionerar vården, men det här är berättelsen om en som verkligen gjort det.

Plötsligt satt han där med två barn i knät och pratade med journalister från hela världen. Lundaforskaren och strokeläkaren Bo Norrving var hemma med sina tre barn när den väggfasta telefonen satte igång och ringa. Sedan blev han sittandes. Svenska och utländska media ville ha kommentarer om vad forskningsstudien han nyss fått publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet egentligen innebar.

– I början av 1990-talet fanns ingen förebyggande behandling för stroke, inget som liknade dagens strokeenheter, och ingen effektiv akut behandling. Vid propp fick många patienter det blodförtunnande läkemedlet heparin via dropp – idag vet vi att det snarare ställde till med skada än gjorde någon nytta, säger Bo Norrving.

Idén till en svensk studie föddes

I samband med en workshop anordnad av läkemedelsverket i början av 1980-talet kom idén upp att undersöka om en låg dos av acetylsalicylsyra (aktiv substans i blodproppshämmande läkemedel, till exempel aspirin) kunde ha skyddande effekt mot stroke om man redan drabbats av en sådan.

Det var första gången som hela Sverige kom samman i en så stor klinisk studie: sammanlagt deltog 18 sjukhus under åren 1984-89, och 1360 patienter som drabbats av stroke följdes. Inte så stor i dagens mått mätt, men imponerande på den här tiden. Personerna i studien, som kallas SALT-studien, fördelades slumpvis antingen till den grupp som fick lågdos acetylsalicylsyra eller till den grupp som fick placebo, vilket är en läkemedelsberedning som inte har någon aktiv substans.

– Resultaten i studien var tydliga: en låg dos acetylsalicylsyra hade en skyddande effekt på de patienter som drabbats av en stroke eller en TIA*. Med andra ord minskade risken för återinsjuknande i stroke, berättar Bo Norrving.

(*) En TIA är en liten blodpropp som snabbt löses upp, den går över inom minuter eller timmar. Den innebär en stor risk för en till större propp som kan slå hårt. Sök akut hjälp också vid en misstänkt TIA, direkt på sjukhus, inte på vårdcentral. Ska utredas och behandlas snabbt, då kan risken för stroke minskas med 80 procent.

Bo Norrving var korresponderande författare, alltså den forskare som skickar in den vetenskapliga publikationen till tidskriften, och han har fortfarande kvar brevet från The Lancet om att de ville publicera artikeln.

– På den här tiden var det något av en kapplöpning. En kanadensisk forskargrupp hade några år tidigare publicerat en studie med cirka 500 deltagare som också studerade effekten av acetylsalicylsyra, men de såg inte någon som helst effekt hos kvinnor. Det var totalt fel, studien var för liten för att kunna dra sådana slutsatser. När vår studie kom var intresset därför större än vi räknat med. Men det hade inte gått att göra utan samarbetet med alla klinikerna i Sverige, betonar Bo Norrving.

Bild stroke: istock.com/stockdevil

Väckte debatter

Det var inte alla som först trodde på att en så låg dos kunde ha sådan stor effekt.

– Resultaten väckte en hel del debatt, jag var med om många konfrontativa möten efter att studien publicerats. En del nordamerikanska forskare argumenterade för att den stora dosen på 1500 milligram var det bästa, medan vi och andra europeiska forskare menade att det räckte med 75 milligram. Den lägre dosen hade visad effekt och med den riskerade vi inte att orsaka magblödningar hos patienterna, vilket större dos kan ge, minns Bo Norrving.

Att läkarna nu fick en förebyggande behandling att sätta in i det akuta skedet var så klart efterlängtat. Nästan omgående efter studiens publicering blev lågdos acetylsalicylsyra standardbehandling och har förblivit en hörnsten i den förebyggande strokebehandlingen.

”Stroke kan förebyggas mycket mer än vi trott”

Efter SALT-studien har möjligheterna att förebygga nya stroke ytterligare förbättrats, bland annat genom att ge blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer, blodtryckssänkande behandling, och statiner. Siffror från Riksstroke, det svenska kvalitetsregistret för stroke, talar ett tydligt språk:

– Mellan 2010-2017 lyckades vi i Sverige förhindra var sjätte stroke. Anledningen är dels förebyggande åtgärder hos de som redan drabbats av stroke, men också andra förebyggande åtgärder mot att få ett första stroke. Människor är också mer uppmärksamma på symtomen idag, och söker därför akut vård i tidigt skede, förklarar Bo Norrving.

Förutom vinsterna i människors hälsa, så har detta också inneburit en stor ekonomisk besparing.

– En stroke kostar ungefär 750 000 kronor i vårdkostnader. Enligt beräkningar har vi sammantaget under 2011 till 2017 förebyggt 14 000 fall av stroke, något som besparat samhället minst tio miljarder kronor.

Bo Norrving betonar att acetylsalicylsyra inte rekommenderas till friska personer i befolkningen för att minska risken för stroke. Hos dessa är risken för stroke liten, och den lilla skyddande effekten motverkas av en ökad risken för blödningar, bland annat i magen.

– Men hos patienter med TIA och blodproppsstroke har acetylsalicylsyra en starkt skyddande effekt, särskilt inom den första veckan efter det att en första blodpropp inträffat. Det är en viktig lärdom att det är angeläget att sätta in behandlingen så fort som möjligt, säger Bo Norrving.

För de personer som har nära anhöriga som råkat ut för stroke, har Bo Norrving några råd att ge:

– Vi rekommenderar inte acetylsalicylsyra om man inte tidigare drabbats av stroke eftersom det ökar risken för blödningar. Däremot hälsosam livsstil, att inte gå med högt blodtryck och att vara noga med fysisk aktivitet. Helt enkelt att se om sitt hus extra noga, säger Bo Norrving.

Av: TOVE SMEDS

Vill du lära dig mer om stroke?
Lyssna på vår poddintervju med Bo Norrving!