Bild: istock.com/MJ_PROTOTYPE

Vi behöver samtala mer om etiska avvägningar i medicinska frågor. En mer nyanserad bild av de framtidshot vi nu ställs inför skulle kunna öka vår förmåga att ta ansvar och agera.

Att antibiotika används i onödan och driver fram antibiotikaresistens går inte bara att informera bort. Även olika etiska motsättningar och risker måste lyftas fram och diskuteras mer än idag, till exempel vem som har verkligt behov av antibiotika och vem som inte har det. Det menar två forskare från Kultur- vetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, Adam Brenthel och Kristofer Hansson, som är engagerade i det ämnesområde som kallas medicinsk humaniora.

– Vi fokuserar mycket på avancerad biomedicinsk forskning där kommunikationen spelar en oerhört viktig roll för att forskningen ska nå ut i samhället. Hur kommunicerar vi bäst komplexa medicinska problem och hur gör vi människor delaktiga, funderar Kristofer Hansson på ur sitt perspektiv som etnolog.

Svaren på frågorna är inte enkla, men de studier som forskarna hittills har gjort pekar på ett behov av fler perspektiv i debatten om exempelvis antibiotikaresistens.

– Vi vill lyfta fram berättelsernas betydelse. I vår forskning undersöker vi bland annat enkätsvar från Folklivsarkivet och diskussioner i internetforum. Vi sammanställer erfarenheter, föreställningar och idéer som kan ge en förklaring till varför folk beter sig på ett visst sätt. Genom att förstå människors reaktioner och tankar kring hotet om antibiotikaresistens kan vi lättare förstå hur ett budskap kommer att mottas. Och kanske utforma det bättre, säger Adam Brenthel som är kulturvetare med fokus på kommunikation.

”Bilden måste nyanseras”

Forskningsprojektet ”Den postantibiotiska eran” har pågått sedan 2016 och har finansiering till 2019. I en första delstudie undersöktes bland annat mediernas rapportering av antibiotikaresistens.

– Medierna signalerar ofta att vi går mot en katastrof och vi menar att den bilden skulle behöva nyanseras. De målar upp en skräckbild och letar syndabockar. Det i sin tur riskerar att leda till mindre solidaritet. De goda exemplen som visar på rättvisa prioriteringar och en positiv utveckling är viktiga, säger Adam Brenthel.

Adam Brenthel och Kristofer Hansson. Foto: Nina Nordh

De flesta inser att tilltagande antibiotikaresistens är ett stort problem och accepterar att vara restriktiva om andra också är det. Men blir du sjuk och inte får tillgång till antibiotika, då är läget genast annorlunda.

– Blir man respekterad och lyssnad på, då kommer de flesta att acceptera. Men det måste upplevas rättvist. Vi tolkar de svar vi har fått in hittills i studien som att det är viktigt att andra gör rätt för att också jag ska göra rätt. Tycker man inte att man får den vård man behöver söker man andra sätt, till exempel via internet för att köpa medicin från utlandet. Det finns till exempel flera internetforum där människor delar med sig av tips på hur man får tag i antibiotika. Detta är olyckligt på flera sätt, säger Adam Brenthel, och förklarar vidare:

– Det ger en bild av att många är osolidariska. Samtidigt vet vi inte hur många det handlar om. Det finns ingen statistik över dessa köp och därför vet vi inte om det är ett stort problem.

Komplicerade frågor

Det finns inte endast en sann bild när det gäller komplicerade frågor som antibiotikaresistens. Det är mycket fakta att sätta sig in i och felaktiga budskap tar lätt över i sociala medier. Kristofer Hansson pekar på att deras forskning ofta handlar om att se samband och hitta de speciella fallen för att förstå problematiken bättre ur ett kulturperspektiv.

– I Sverige har vi en teknikoptimistisk framtoning, både politiskt och medicinskt. I andra länder har vi sett att allmänheten har involverats mer i samtal kring komplexa medicinska frågor, både patientföreningar och en bredare allmänhet, säger Kristofer Hansson.

– I all komplex biomedicinsk forskning behövs en dialog. Det handlar om att inte bara informera. Idag tycker jag att man underskattar människors förmåga att resonera och förstå komplexa frågor. Det blir gärna ett överpedagogiskt budskap. Vår bild är att det ibland är ett alltför förenklat budskap från myndigheterna och medierna om att vi ska spara på antibiotika för att den inte ska bli overksam genom ökad resistens, säger Adam Brenthel avslutningsvis.

Text: NINA NORDH