Patientvänlig, enkel och billig. Så beskriver forskarna själva sin nya metod att analysera lungfunktionen. Främst hoppas man kunna hjälpa patienter med KOL.

– Målet är att en sådan här apparat ska finnas på varje vårdcentral i framtiden, säger Björn Jonson, professor emeritus vid Lunds universitet och Klinisk fysiologi på Skånes universitetssjukhus.

Tio vanliga andetag, sedan är mätningen klar. Just enkelheten är en stor fördel med den nya analysmetoden.

– Det gör att vi kan nå grupper som har svårt att utföra en vanlig spirometri, barn till exempel och svårt lungsjuka patienter, säger Björn Jonson.

Spirometri, som är den metod man använder idag för att ställa diagnosen KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) kräver att patienten kan andas ut ett kraftigt andetag, och metoden har dessutom en ganska lång inlärningskurva.

– Det här är enklare, både för patienten och personalen. Kanske kan metoden även få spridning i utvecklingsländer där spirometri många gånger är en alltför kostsam och kvalificerad undersökning. Dessa länder har ju en explosionsartad utbredning av KOL, säger Björn Jonson.

Nytt sätt att tolka mätning

Det man mäter med den nya metoden är koldioxid i utandningsluften, så kallad kapnografi. Detta har gjorts tidigare, bland annat inom intensivvården och på specialistkliniker.

– Det som är nytt är egentligen vårt sätt att tolka mätningen, vi får ut annan information. Vår analysmetod beskriver hur effektiv andningen är, förklarar Linnea Jarenbäck, som är forskningsassistent vid enheten för Lung- och allergiforskningen på Skånes universitetssjukhus.

Tillsammans med Björn Jonson har hon provat metoden på en stor grupp patienter med KOL, och sett att man hittar samtliga patienter med mer uttalad sjukdom, så kallad KOL grad 3 och 4. Dessutom ger den tilläggsinformation till spirometri.

– Den mäter ju hur mycket man kan ventilera, medan vår metod beskriver hur effektiv ventilationsförmågan är, säger Linnea Jarenbäck.

Hjälp till rätt medicinering

Den tilläggsinformationen kan få stor betydelse för patienten.

– Jag hade en deltagare med en helt normal spirometri men som beskrev att hon kände sig betydligt sämre i andningen. När vi mätte med vår metod kunde vi se att utvädringen av koldioxid försämrats och att hon behövde optimera sin behandling, säger Linnea Jarenbäck.

Idag finns redan metoder som ger denna tilläggsinformation, problemet är att apparaturen är komplicerad och alldeles för dyr att köpa in på till exempel vårdcentraler.

– Vår apparat är extremt enkel, den kräver bara en koldioxid- och flödesmätare. Man skulle till och med kunna koppla den till en vanlig smart telefon, säger Björn Jonson.

Läs även våra andra artiklar om forskning på KOL

Nästa steg utveckla ny apparat

Idén till analysmetoden kläcktes av Björn Jonson i samband med Linnea Jarenbäcks disputation för ett och ett halvt år sedan. Han satt i betygskommittén och blev påmind om en metod han själv inte studerat på tjugo år, kapnografi. Det väckte funderingar kring utökade användningsområden.

– Med hjälp av Linneas material kunde vi tillsammans analysera och utvärdera metoden på rådata från hennes patienter, säger Björn Jonson.

Än så länge är metoden enbart testad på KOL-patienter, men både Björn Jonson och Linnea Jarenbäck är övertygade om att man kan använda den vid alla obstruktiva lungsjukdomar. Erfarenhet talar till exempel för att metoden fungerar för patientgruppen med cystisk fibros.

I nuläget har det lilla forskarteamet tagit fram två apparater för den nya mätmetoden, i samarbete med olika företag. Men ingen fungerar tillfredsställande. Dessutom behövs ett dataprogram som enkelt kan ta fram rätt mätvärden.

– Jag hoppas att vi har en fungerande apparat som fått fotfäste inom forskningen om fem år. Förhoppningsvis finns den på varje vårdcentral om tio år, säger Björn Jonson.

Till den vetenskapliga artikeln bakom studien: The Efficiency Index (EFFi), based on volumetric capnography, may allow for simple diagnosis and grading of COPD.

Text & foto: KERSTIN HANSSON