Barn med allergi har lägre risk att drabbas av att komplicerad blindtarmsinflammation. Det visar en ny studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Studien ger nya insikter i hur komplicerad blindtarmsinflammation utvecklas och öppnar för utvecklig av nya diagnostiska verktyg.

Blindtarmsinflammation är en vanlig sjukdom bland barn och ungdomar och det tillstånd som utgör den vanligaste orsaken till akut bukoperation i världen.

En tredjedel av de barn som drabbas får en mer komplicerad form av blindtarmsinflammation som kräver längre sjukhusvistelse och ibland flera operationer. Varför vissa barn drabbas av denna allvarligare form av blindtarmsinflammation är ännu inte klarlagt och inte heller om det skulle kunna förhindras.

Annorlunda immunologiskt svar

Det finns en teori om att komplicerad blindtarmsinflammation beror på att kroppens immunologiska svar ser annorlunda ut jämfört med svaret vid okomplicerad blindtarmsinflammation. Enligt den teorin borde barn med allergi ha en lägre risk för att drabbas av komplicerad blindtarmsinflammation, eftersom deras immunologiska svar skiljer sig från icke allergiska barn. Men detta har inte undersökts närmare, förrän nu.

Forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har i en studie som nu publiceras i JAMA Pediatrics jämfört barn med och utan allergi, som drabbas av blindtarmsinflammation.

– I en studie på alla barn opererade i Lund under ett decennium fann vi att den vanligaste formen av allergi, som pollen- och pälsdjursallergi, var associerat med en tre gånger lägre risk att drabbas av komplicerad blindtarmsinflammation. Den lägre risken kvarstod när vi justerade för andra parametrar som är kända för att öka risken för en allvarlig blindtarmsinflammation, som lägre ålder och långvariga symtom, säger Martin Salö, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.

– Resultatet från studien stödjer teorin att komplicerad blindtarmsinflammation har en annan immunologisk utveckling jämfört med okomplicerad blindtarmsinflammation. Resultaten ger också ledtrådar som vi hoppas kan leda till utveckling av nya diagnostiska hjälpmedel som exempelvis blodprover, säger Martin Salö.

Text: JOHANNA SANDAHL

Texten är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet