Alla elever är inte med och pojkar uteblir mer än flickor på skolans idrottslektioner i åk 7-9. Tävlingsmomenten i ämnet dominerar – vilket missgynnar grupper av elever. Det visar en nationell kvalitetsgranskning.
-Idrottsundervisningen borde få med alla och i högre utsträckning ägna sig åt att alla elever kan utveckla förmågor. Tävlingsmomenten är fortfarande för framträdande vilket har en påtaglig negativ effekt, säger Mikael Londos, forskare vid Malmö universitet och rapportförfattare till den kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa som genomförts av Skolinspektionen.
Läs mer: Så påverkar skolidrott barns och ungdomars hälsa – och betyg
Omfattande granskning
Det är en omfattande kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i åk 7-9 som genomförts. 7 000 elever och 200 lärare har svarat på en enkät som skickats till 100 skolor. Dessutom har 100 idrottslektioner observerats på skolor från Vellinge till Haparanda. Det har också gjorts fokusgruppsintervjuer med elever från åk7, 8 och 9 liksom med lärare och rektorer.
Undersökningen har utgått från två huvudfrågor:
1. Planeras och genomförs undervisningen utifrån kursplanen?
2. Är undervisningen didaktisk, det vill säga trygg, stödjande och uppmuntrande, individanpassad, strukturerad och tydlig och om uppföljning och återkoppling sker.
Var femte elev deltar inte
Ett av de viktigaste resultaten är att var femte elev inte deltar regelbundet på lektionerna och det är fler pojkar än flickor som inte är med.
– Det borde få lärare i idrott och hälsa att fundera på hur man ska få med alla, säger Mikael Londos.
Ett annat viktigt resultat är att mycket fokus riktas på att röra sig. Rörelse står för 90 procent av ämnesinnehållet, medan friluftsliv och hälsa och livsstil nästan lyser med sin frånvaro. Bollsporter dominerar men även styrka och kondition. Detta gynnar också de som idrottar på fritiden och i synnerhet de tävlingsinriktade.
– Tävlingsmomenten ger också upphov till konflikter och bråk och det är nästan uteslutande pojkar som stör lektionerna, säger Londos.
– Pojkar får dessutom mer återkoppling och uppmärksamhet än flickor. Fler flickor än pojkar svarar att de inte vet vad som krävs för de olika betygen.
Dessutom får duktiga, oberoende av kön, mer återkoppling än andra. Lärandemiljön är alltså knappast optimal för att få med alla på tåget.
Majoriteten av pojkar och flickor upplever att de är trygga på idrottslektionerna. Men det finns även moment av otrygghet; pojkarna upplever det i större utsträckning i omklädningsrummen medan flickorna gör det på själva idrottslektionen.
Kunniga lärare
Av undersökningen framkommer även att lärarna är kunniga i sitt ämne – andelen legitimerade är hög. Det finns ett tydligt ledarskap och lärarna har god struktur i sin undervisning och är effektiva. Däremot saknas ofta reflekterande samtal över vad eleven lärt sig under lektionen.
– Det handlar inte bara om att göra, utan också om att lära sig genom rörelsen, fortsätter Londos. Eleverna måste också få tillfälle att tänka igenom vad de lärt sig.
Kvalitetsgranskningen av ämnet idrott och hälsa genomfördes senast 2012 och då på åk 4-6.
Text: HELENA SMITT
Artikeln är tidigare publicerad på Malmö universitets hemsida.