Skolidrott varje dag – hur påverkar det elevernas betyg, muskler och benstomme? Leder det till fler skador, eller gynnas eleverna av daglig fysisk aktivitet? Det var några av frågeställningarna när Bunkeflostudien inleddes i Malmö 1991. 

Cirka 4 000 elever från första till nionde klass på fyra olika skolor i Malmö har ingått i Bunkeflostudien. Eleverna som gick i Bunkeflo fick ha idrott 40 minuter varje dag, medan de andra tre skolorna fortsatte att ha de vanliga 60 minuterna per vecka.

– Det fanns en del oro att studien skulle leda till fler skador hos eleverna som fick ha mer idrott, säger Björn Rosengren, forskare vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han är en av dem som varit engagerade i Bunkeflostudien.

Det blir en lite ökad risk för benbrott under det första året, men därefter sjunker den successivt. Mätt över tid var risken att drabbas av benbrott hälften så stor för Bunkeflobarnen som för de övriga eleverna i studien i slutet av grundskolan, enligt Björn Rosengren. Att benbrotten ökade under det första året tror han har att göra med att de positiva effekterna av träningen inte slagit igenom än.

Påverkade benmassa och muskelstyrka

Både benmassan och muskelstyrkan påverkades positivt av den dagliga motionen.

– Den största möjligheten till påverkan på ben och muskler har man precis innan eller i början av puberteten. Det går så klart att bestämma sig som äldre för att bli mer hälsosam, men effekten blir inte densamma för benmassan.

På ett urval av eleverna mätte forskarna det som kallas bentäthet som avspeglar benets hållfasthet. Ju starkare och tätare benmassa man bygger upp som ung, desto bättre när man blir äldre.

– Vi såg effekt hos tjejer men inte hos killarna vad gällde benmassan. Att resultaten skiljde sig åt mellan könen tror vi har att göra med att killar normalt ägnar sig åt fysisk aktivitet mer än tjejer.

Är det då så angeläget att undvika benbrott?

– Varje år inträffar ungefär 70 000 benbrott till följd av osteoporos, benskörhet. Av dessa är ungefär 18 000 höftfrakturer, som i princip alltid behöver opereras. Det här orsakar mycket lidande och kostar mycket. Man brukar säga att ungefär tre procent av sjukhusbudgeten går till benbrottsrelaterad vård, säger Björn Rosengren.

– Kan vi istället arbeta förebyggande, och se till att befolkningen får ett starkt skelett redan som unga, är mycket vunnet. Idag hittas de som redan har utvecklat ett skört skelett först efter att de fått ett benbrott, ofta när de är i 70– till 80-årsåldern.

”Laddar skelettet”

Det sägs ibland att idrott är färskvara, men det stämmer inte när det gäller effekten av idrott på benmassa. Björn Rosengren berättar att ökad regelbunden fysisk aktivitet för barn blir som att sätta in på banken – det lönar sig för benen i det långa loppet.

– Man laddar benstommen med hjälp av idrotten, så när barnen är färdigvuxna har de laddat skelettet med mer ben. Idrott varje dag motverkar alltså åldersnedbrytningen av benstommen.

Björn Rosengren berättar om en annan studie som genomförts vid Lunds universitet, där man undersökte benmassan hos före detta olympier.

– När vi utvärderade hur många benbrott elitidrottarna hade jämfört med andra, såg vi att det var mycket färre – trots att det ibland gått mer än 20 år sedan de slutade att träna.

Påverkades betygen?

Tillbaka till eleverna och skolidrotten. Kunde forskarna se effekt på betygen? Inte hos tjejerna, där var det som i de övriga skolorna.

– Men hos pojkarna märktes skillnad. Fler hade godkänt i kärnämnen och de hade högre total betygspoäng än vad pojkarna i de andra skolorna hade.

Betygen ökade med i genomsnitt 12 poäng av totalt 320 poäng i dåvarande betygssystemet, vilket också innebar att antalet pojkar som nådde behörighet för gymnasiet ökade med sju procentenheter.

– En viktig uppgift är att se till att eleverna gillar den extra skolidrotten. Vi frågade barnen vad de tyckte: 97 procent uppgav att de tyckte att det var roligt, säger Björn Rosengren.

Text & foto: TOVE SMEDS