Lyssna på barnen och anpassa viktig samhällsinformation efter deras behov. Det säger forskaren Ulrika Sjöberg, som genomfört en studie om kriskommunikation med barn.

– Att känna sig som en medborgare och agera som en sådan bygger på att unga människor har tillgång till tillförlitliga mediebilder och debatter, och att de kan tillgodogöra sig dessa, säger Ulrika Sjöberg, biträdande professor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.

Kriskommunikation utifrån ett barns perspektiv är viktigt för att skapa trygghet, en grund för välbefinnande. På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skrev hon 2015 rapporten Kriskommunikation med barn och ungdomar på nätet: Förberedande krishantering. Uppdraget var att vägleda myndigheter i kontaktenmed unga medborgare vid allvarliga händelser. Det kan vara situationersom attentatet på Drottninggatan eller utbrott av ebolaepidemier,men också mer svårgreppade hot som klimatförändringar.

Informera på barns villkor

Uppdragets utgångspunkt var pågående diskussioner om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Ulrika Sjöberg lyfter fram alla medborgares rätt till information vid en samhällskris, som beskrivs i Regeringsformen.

– Barn är också medborgare. Med rätt till information och kommunikation på sina villkor. Ett perspektiv som ofta glöms bort i myndigheters arbete.

Tidigare forskning om barn och kriser har handlat om hantering av personliga kriser, som förlust av en förälder, inte allvarliga samhällshot.

I projektet intervjuades 65 barn i årskurs 6 och 9 om deras medieanvändning, om och hur de söker information om allvarliga händelser. Barnen fick själva definiera vad som utgör en sådan händelse. Intervjuer med företrädare för Bris, Rädda Barnen, Röda Korset, Polisen, Rikspolisstyrelsen, tidningen Kamratposten och Lilla Aktuellt har också genomförts.

Hamna högt i Google-sökningar

– De är centrala aktörer med barn som målgrupp vid en allvarlig händelse. Det som är viktigt för MSB och andra myndigheter är att veta, och reflektera över, hur man kommunicerar utifrån ett barns perspektiv. Det är ju inte säkert att barnet ser just din organisation som trovärdig. Barn är inte heller en homogen grupp.

De unga som växer upp idag kallas ibland för app-generationen, vill ha information snabbt och skulle, enligt Ulrika Sjöberg, aldrig söka sig till en sida som Krisinformation.se – svenska myndigheters sida för krisinformation. Det gäller att hamna i topp på Googles träfflista.

– Barn vänder sig till sina egna experter, till exempel videobloggare. Men samtidigt vänder sig de intervjuade barnen även till traditionell tv och föräldrar vid en allvarlig händelse, säger Ulrika Sjöberg.

– Min forskning visar hur viktigt det är att det finns trygga vuxna i barns närhet när något allvarligt händer.

Text: MAGNUS JANDO

TÄNK PÅ DET HÄR NÄR DU PRATAR KRISER…

• Barn ställer samma frågor som vuxna. Beskriv vad som hänt och varför, men anpassa språk och val av bilder.

… FÖR ANDRA AKTÖRER SOM KOMMUNICERAR MED BARN

• Ta fram material till lärare och öka deras medvetenhet om MSB och Krisinformation.se. Involvera lärare i utvecklingen av sajten.
• Samarbeta strategiskt, till exempel mellan aktörer som Bris och Lilla Aktuellt.
• Sökordsoptimera! Barn söker på andra ord.
• Bjud in barn i framtagandet av digitala plattformar för barn. Se över hela arbetsprocessen.