Så gott som alla tvååringar i Sverige, mer än 96 procent, har fått alla sina sprutor enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Ändå finns det en oro hos en del föräldrar kring vaccinens säkerhet och biverkningar. Är deras oro befogad?
– Många föräldrar är fortfarande rädda för att MPR-vaccinet, det mot mässling, påssjuka och röda hund, ska orsaka autism. Det finns också de som är oroliga för kvicksilver i vacciner och av den anledningen inte vill vaccinera alls. Men de flesta blir lugna när vi förklarar hur det ligger till, säger Aase Riesbeck, barnsjuksköterska vid BVC i Limhamn.
Läs mer om svenska barnvaccinationsprogrammet på 1177.se (sök ” Vaccinationsprogrammet för barn”)
När det gäller oron kring kvicksilver i vaccin så är svaret mycket enkelt. Sedan 1993 är vacciner, som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet, helt fria från kvicksilverinnehåll. Kvicksilverföreningar som tiomersal användes tidigare som konserveringsmedel i flertalet vacciner, men används numera bara undantagsmässigt till exempel i vissa influensavaccin vid pandemier (globala epidemier) för att öka hållbarheten. Men alltså inte till de vacciner som ingår i barnvaccinationsprogrammet.
Vad gäller kopplingen mellan MPR-vaccinet och autism så vet man idag att det inte finns något samband. Oron började sprida sig i slutet på 1990-talet då den medicinska tidskriften Lancet publicerade resultat som rapporterade att man hade sett samband mellan mässlingsvaccin och autism. Men andra forskare, som gjort liknande studier, kunde inte hitta några sådana samband och 2010 drog Lancet officiellt tillbaka publiceringen av artikeln. Flera stora studier i olika länder har jämfört förekomsten av autism och en möjlig koppling till MPR-vaccinet men ingen av dessa har hittat något samband. Världshälsoorganisationen WHO har också utrett frågan och kommit fram till samma slutsats.
Viktigt med tidigt skydd
En annan vanlig oro bland föräldrar är att man tycker att barnen är för små när de börjar vaccineras. Men hälsovården menar istället att det är viktigt att barnen får ett skydd så tidigt som möjligt. Vi reser mycket, även med små barn, och det är viktigt att ha ett bra skydd.
Läs även: Vaccin – så funkar det
– Vad gäller de mässlingsfall vi hade i Göteborg nu i vintras så kom viruset via en person som blivit smittad i södra Europa och var ovaccinerad. De som i sin tur smittades i Sverige var både barn och vuxna av de grupper som saknar eller har dåligt skydd mot mässling, säger Kristian Riesbeck, professor och vaccinforskare vid Lunds universitet samt överläkare vid Labmedicin inom Region Skåne. (Se fakta riskgrupper i slutet på artikeln)
Stärker barnsjukdomar immunsystemet?
I Sverige är barnvaccinationsprogrammet frivilligt och de allra flesta låter vaccinera sina barn. I flera andra europeiska länder, som exempelvis Tyskland och flera sydeuropeiska länder, är vaccinationsmotståndet stort. Men även i Sverige finns vaccinationsmotståndare. Ett vanligt argument är att man anser att det är bra för barnen att genomgå de olika barnsjukdomarna, att det är bra träning för immunsystemet.
– Det är visserligen bra att immunsystemet får träna sig, men problemet med exempelvis mässling är att en icke försumbar del får bestående men av sjukdomen. Mässling orsakas av virus och sjukdomen är mycket smittsam. Risken att drabbas av komplikationer är stor, var femte insjuknad får en eller flera komplikationer. Ungefär en av tusen riskerar hjärninflammation som kan ge bestående men, så som livslång förlamning och kan i värsta fall leda till döden, säger Kristian Riesbeck och fortsätter:
– Den risken är alldeles för hög. Vårt immunsystem exponeras för så mycket annat som det kan träna sig på, utan att behöva exponeras för barnsjukdomarna.
Många oroar sig för biverkningar av vaccin och då inte enbart autism, som nämndes i början av artikeln. Milda biverkningar som feber eller rodnad och ömhet eller smärta vid insticksstället är vanliga och är bara ett tecken på att kroppen reagerar på rätt sätt. Allvarligare biverkningar kan vara allergiska reaktioner eller feberkramper som drabbar en av tio tusen. Men dessa biverkningar är övergående eller går att behandla, menar Kristian Riesbeck.
– I mycket sällsynta fall kan även själva MPR-vaccinet leda till hjärninflammation men här är risken en på tio miljoner, vilket måste jämföras med risken att drabbas av hjärninflammation orsakat av mässling. Den risken är en av tusen, det vill säga den är tio tusen gånger högre! säger Kristian Riesbeck.
Vaccinet skyddar inte bara ditt barn
Det är önskvärt att så många som möjligt vaccinerar sig även av andra skäl. Det finns nämligen personer som av olika anledningar inte kan vaccinera sig. Det kan vara på grund av allvarlig immunbristsjukdom, personer som har ett försvagat immunsystem på grund av cancerbehandling eller transplanterade som alltid måste ta immundämpande mediciner. Eller de som har en säkerställd överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet. Om många i det omgivande samhället är vaccinerade, så skyddas dessa personer av så kallad flockimmunitet. Det finns helt enkelt ingen smitta i omlopp som kan infektera dem. Men skyddet gäller enbart så länge dessa individer håller sig i områden med god vaccinationstäckning.
Hur vet man att vaccin är säkra?
Det är nu konstaterat att svininfluensavaccinet Pandemrix ledde till en ökning av sjukdomen narkolepsi bland barn i Sverige. Med största sannolikhet hade det att göra med framställningsmetoden i kombination med den genetiska bakgrunden som är vanlig i Norden. Men att utifrån detta dra slutsatsen att alla vaccin är farliga är fel. Nya vaccin som tas fram får först genomgå samma kliniska prövningsfaser som alla andra läkemedel och efter att de kommit ut på marknaden görs en kontinuerlig biverkningsuppföljning av bland annat Läkemedelsverket.
Läs även: Inga samband mellan HPV-vaccinet och misstänkta biverkningar
– Man ska absolut inte negligera biverkningar, men vaccin som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet är säkra. Vid det här laget har dessa vaccin delats ut i många miljoner doser och vi har haft väldigt få inrapporterade allvarliga biverkningar, säger Kristian Riesbeck.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
Riskgrupper för mässling
- För att vara skyddad mot mässling ska man antingen ha haft sjukdomen eller blivit vaccinerad med två doser av vaccinet.
- Personer födda före 1960 har med största sannolikhet haft mässling och är skyddade.
- Personer födda på 60-talet är oftast ovaccinerade och har de inte haft mässling så är de oskyddade.
- På 70-talet började man vaccinera mot mässling, men endast med en dos, vilket inte ger ett fullgott skydd.
- 1982 infördes MPR-vaccinet som började ges i två doser och som ger ett fullgott skydd.
- Idag ges första MPR-vaccinet vid 18 månaders ålder. Under första levnadsåret har barnet ett visst skydd från mamman under förutsättning att mamman har ett fullgott skydd.
