Att kunna identifiera vilka individer som löper risk att få tandlossning skulle bespara tandvården mycket pengar och patienter onödigt lidande. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt har professor Gunnel Svensäter och hennes forskargrupp tagit ett första steg i denna kartläggning av tänkbara så kallade biomarkörer.
Allvarlig tandlossningssjukdom påverkar mer än 700 miljoner människor i världen. I nuläget är det svårt att avgöra vilka som kommer att utveckla allvarlig sjukdom. Gunnel Svensäter leder en forskningsstudie, som är ett första steg i att identifiera bakterier, molekyler och metaboliter i biofilmer under tandköttet som skulle kunna vara den drivande kraften bakom nedbrytning av benvävnad runt tänderna.
Proteiner som näringskälla drivande
Tidigare forskning på området har mest intresserat sig för speciella genotyper av bakterier, det vill säga bakteriernas namn och DNA-uppsättning. Man har identifierat en rad bakterier som definitivt är relaterade till uppkomsten av tandlossning, men deras närvaro i sig är inte hela förklaringen. Denna studie har istället fokus på speciella fenotyper. Dessa berättar om vilka gener som bakterier använder och därmed vilka egenskaper de visar upp i en speciell situation.
— Vår arbetshypotes är att proteolytiska fenotyper, dvs. bakterier som bildar proteaser för att kunna använda proteiner som näringskälla, är den drivande kraften i den destruktiva process som resulterar i förlust av tandben, säger Gunnel Svensäter.
— Ett överuttryck av en viss fenotyp kan öka risken för bendestruktion runt tanden. Jag tror inte en genotyp i sig kan förklara sjukdomen. Vi måste hitta och kunna påvisa den sjukdomsframkallande fenotypen, säger Gunnel Svensäter.
Har ringat in misstänkta
Mer än 700 olika bakteriearter kan finnas i munnen. Varje individ bär på cirka 600 arter och frågan är vad som händer när många olika bakteriearter lever tätt tillsammans i en proteinrik miljö som den under tandköttet. I sin jakt på ”boven i dramat” har forskarlaget genom experimentella studier lyckats ringa in två misstänkta genotyper, proteolytiska fenotyper och två proteiner.
Kliniska vertyg behövs
Genom att undersöka en grupp om 25 patienter med låg risk för tandlossning och lika många med hög risk vill hon nu se om dessa tänkbara biomarkörer förekommer mer frekvent hos den sistnämnda gruppen. Förhoppningen är att kunna ytterligare ringa in vilken kombination av biomarkörer som har en avgörande roll. Då kan man ta fram kliniska verktyg för ett nästa steg då forskarna tänker följa hundratals individer under många år i en prospektiv studie för att validera biomarkörerna .
— Genom att se om vissa individer utvecklar bendestruktion kan vi validera en viss markör. Om vi hittar den kan vi också utforma behandlingsstrategier riktade mot den fenotypen, säger Gunnel Svensäter.
Vad skulle det innebär om ni lyckas identifiera de avgörande faktorerna?
— Att tandläkare får ett verktyg för att göra mycket säkrare bedömningar av risk för tandlossning än vad som är fallet idag. Det betyder att tandvården kan friskförklara fler och att inte alla i en tänkbar riskgrupp behandlas som sjuka. Motsatt kan man då göra riktade preventiva insatser där det behövs.
Foto tänder: iStock
Forskningsprojektet är finansierat av Region Skåne och KK-stiftelsen