Ännu har medvetenheten om ljusets stora betydelse inte helt slagit igenom i planeringen av bostadshus, skolor och arbetsplatser. Men det har blivit bättre.

– I framtiden tror jag bra ljus kommer att ingå i planeringen på ett lika självklart sätt som värme och ventilation, säger Torbjörn Laike. Han är professor i miljöpsykologi och har forskat mycket om ljusets betydelse.

För arkitekter och andra i byggbranschen var frågor om ljus länge ganska underordnade. Men i början av 2000-talet blev det en vändpunkt.

– Det berodde på två saker. Den ena var ljusdioderna, som gav helt nya belysningsmöjligheter. Den andra var upptäckten av den ”tredje receptorn” i ögat – en typ av nervcell vars signaler påverkar vakenhet och dygnsrytm, säger Thorbjörn Laike (läs mer här).

Inget slår dagsljuset

En bra ljusmiljö ska bland annat innehålla så mycket dagsljus som möjligt. Inget slår dagsljuset, vars våglängder det mänskliga ögat är anpassat till. Men på vintern är det ont om dagsljus, vilket inte sällan kan leda till vintertrötthet.

Många lokaler har också för små fönster eller i värsta fall inga alls, vilket kan påverka dem som arbetar där. En uppmärksammad lundastudie jämförde skolelever i klassrum med och utan dagsljus, och visade att de elever som hade mest dagsljus i sitt klassrum var mer aktiva och klarade sig bättre i både läsning och matte.

Blått ljus stimulerar vakenhet

Tillgången på dagsljus har med geografi att göra, men belysningen är i stor utsträckning beroende av kulturen.

– Det finns länder där man tänder starka lysrör i taket även vid middagar och fester, eller ibland har ljuset tänt när man sover. Stearinljus, som vi använder så mycket i Sverige, existerar inte ens på vissa andra håll! säger Thorbjörn Laike.

Mysbelysning på kvällen och blått ljus på morgonen

Han tycker det kan vara bra med mysbelysning på kvällen, strax innan man ska gå och lägga sig. På morgonen bör det däremot vara ljust, så att man lättare blir helt vaken. Bäst, biologiskt sett, är ljuskällor med mycket blått ljus i (över 4000 K, en enhet som el-affärerna är bekanta med). Sådant ljus kan upplevas som kyligt men stimulerar vakenheten.

Valet av färg påverkar också

Det är inte bara direkt ljus som har betydelse för vakenhet och prestation. Den tidigare nämnda skolstudien visade också att valet av färg och belysning på tak och väggar kunde öka det så kallade omfältsljuset, vilket var till hjälp under den mörka årstiden.

I andra ändan av ålderstrappan finns äldreboenden, som Thorbjörn Laikes grupp också studerat. Redan från 40-årsåldern uppstår förändringar i ögats lins som ökar behovet av bra belysning. Ljuset bryts också på ett annat sätt, vilket gör äldre personer mer känsliga för bländning.

– Därför måste man vara noga med att ljuskällorna placeras så att ljuset inte kommer direkt mot ögat. Byter man ut glödlamporna i en existerande armatur mot lysdioder blir detta extra viktigt, eftersom dioder ger ett mer fokuserat ljus, säger Thorbjörn Laike.

Studerade ljuskällorna på äldreboende

Forskargruppens försök med bättre ljus på ett äldreboende blev mycket lyckat. Både personalen och de äldre själva ville behålla de nya armaturerna efter försökets slut.

Glödlampor ger en dagsljusliknande färgåtergivning, men fasades ut för att de var för slösaktiga: bara 5 procent av deras energi kom till nytta som ljus. LED-lampor (lysdioder) är mycket mer energisnåla, men ger inte ett lika naturligt ljus.

– Här pågår dock mycket forskning. Förhoppningsvis kommer man att kunna ta fram lampor som är energisnåla men vars ljus ändå är mer likt dagsljusets i sin spektrala fördelning, hoppas Thorbjörn Laike.

Text: INGELA BJÖRCK