Tidig upptäckt av malignt melanom kan vara helt avgörande för om patienten blir botad eller inte.

– Ett tunt melanom som hittas tidigt har mycket god prognos där i princip alla blir botade. Man opererar bort pricken och sen är det klart, säger Irina Baranovskaya, som förutom hudläkare vid Skånes universitetssjukhus även är forskarstuderande vid Lunds universitet.

Hon menar att kunskaperna i grundläggande dermatoskopi, en teknik för att undersöka strukturer i huden, varierar mycket bland läkare som möter patienter främst inom primärvården. Det i sin tur beror till stor del på att ”hudkurserna” på läkarutbildningarna varierar i innehåll beroende på utbildningsort. Det är därför långt ifrån alla nyutexaminerade läkare som fått lära sig att använda ett dermatoskop, det instrument som används vid undersökning av hudförändringar, och som enkelt kan beskrivas som ett förstoringsglas med inbyggd lampa.

Tjockare melanom vanligare hos äldre

Samtidigt ökar behovet av hudundersökningar, inte minst på grund av en åldrande befolkning. Vi ser en ökning av alla former av hudcancer (mer om hudcancer) och även om den kan drabba i alla åldrar, så är hudcancer vanligare hos äldre. Och det är bland de äldre som man oftare hittar tjocka melanom som kan ha hunnit sprida sig. Det kan bero på att äldre ser lite sämre och missar att en prick börjat ändra sig, att de lever ensamma och därför har svårt att kontrollera prickar på ryggen eller inte kan göra det på grund av annan sjukdom.

– Jag önskar att hudundersökningar kunde bli en självklarhet vid läkarbesök oasett vad man söker för. Att läkare alltid skulle erbjuda att titta på hudfläckar. Det är inte ovanligt att hudcancer upptäcks av en tillfällighet när patienten söker för något annat.

Självklart att kontrollera prickar

Som en del av sitt avhandlingsarbete har Irina Baranovskaya genomfört en studie där hon har undersökt effekten av att lära ut grundläggande dermatoskopi till blivande läkare på grundutbildningen. I början av kursen fick studenterna bedöma högkvalitativa bilder av ett antal hudförändringar och avgöra om de var godartade eller elakartade. Därefter fick de lära sig en av två grundläggande dermatoskopiska tekniker och göra ett nytt test i slutet av kursen. Studien utfördes under läsåret 2016–2017.

– Vi håller fortfarande på att analysera resultaten så jag kan inte uttala mig om dem än. Men vad jag hoppas på är att det så småningom ska leda till ökad medvetenhet om hudcancer och att allt fler läkare inom andra specialiteter lär sig grundläggande dermatoskopi. Om fler kunde ställa rätt diagnos lite tidigare skulle det göra stor skillnad. Dels för dem med melanom men också för dem med ofarliga prickar som då kunde slippa att bli opererade för säkerhets skull, säger Irina Baranovskaya.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ