Det är hög tid att sjukhusen designar lokaler och anpassar vårdhygien till ett samhälle som inte längre har verkningsfulla antibiotika. Det anser författaren till en ny avhandling från Lunds universitet som i sin forskning visar på verklighetsbaserade och genomförbara möjligheter.
– Många sjukhus i Sverige och världen börjar bli gamla och slitna. Därför är det nu vi har chansen att bygga rätt ur vårdhygienisk synpunkt, menar Torsten Holmdahl, doktorand vid Lunds universitet och överläkare vid infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Förutom forskning grundar han sina resonemang på egen erfarenhet av en allt tuffare smitt-spridningsproblematik. Parallellt med aggressiva och antibiotikaresistenta bakterier finns ett globalt problem med nya epidemier som t.ex. SARS, svininfluensan och ebolautbrottet i Västafrika. Calici (vinterkräksjuka) på sjukhusens vårdavdelningar är ytterligare ett exempel på en utmaning.
Gammalt byggtänkande blev värdefullt på nytt
I avhandlingen har han studerat planerings- och byggprocessen inför uppförandet av den nya infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö som stod färdig 2010. Som tidigare chef för kliniken har han själv också varit delaktig i denna process.
– Vårdhygien bör enligt min åsikt vara en av de högst prioriterade aspekterna när man bygger nya sjukhuslokaler. Jag insåg att nybyggnationen i Malmö var ett tillfälle som vi inte fick missa, säger Torsten Holmdahl.
Följden blev att alla yrkeskategorier på kliniken engagerades i planeringsarbetet. Det byggdes också en fullskalig, fullt utrustad modell av ett patientrum där omfattande tester av smittsäkerhet och arbetsmetoder ägde rum.
I planarbetet bestämde sig sjukhuset för att kombinera kunskap om byggande från tiden före antibiotika började användas i sjukvården med de senaste kraven på ett modernt och välfungerande sjukhus. Slutresultatet blev en byggnad med mycket högt ställda krav på smittsäkerhet med exteriöra entréer till samtliga rum och separata hissar/gångbroar till kliniken. Ventilationskrav, enkelrumsstandard, personalens arbetsmönster och samspelet med den närliggande akutmottagningen har allt haft stor betydelse och påverkat den slutliga utformningen.
Avhandlingen påvisar också att byggkostnaderna kunde hållas nere genom en långt driven standardisering. Betydelsen av att vårdhygien prioriteras och att smittskyddsexpertis deltar i planerings- och byggprocess betonas i slutsatserna som framgångsfaktorer.
Ökad smittrisk trots städning – robot kan hjälpa
I avhandlingsarbetet studerades även en annan aspekt av stor betydelse för smittspridning – städning. Traditionell sjukhusstädning sker manuellt och flera tidigare studier har pekat på brister:
– I ett nystädat utrymme föreligger enligt internationella studier fördubblad risk för den inkommande patienten att smittas med föregående patients sjukdom. Eller att överta ett bärarskap av resistenta bakterier, berättar Torsten Holmdahl.
En lösning, enligt avhandlingen, är olika automatiserade städmetoder. Det innebär att personal först städar bort synbart smuts, därefter utför en maskin eller städrobot en mer effektiv och smittdödande städning. I avhandlingen uppnåddes bäst resultat med väteperoxid som efter avslutad städning vädras ut och bryts ner till miljövänliga slutprodukter. Forskningsstudierna kring nya städmetoder fortsätter nu vid infektionskliniken i Malmö.
– Jag tror att det kan krävas en ögonöppnare för att införandet av automatiserad städning i Sverige ska ta fart. I Danmark och Storbritannien har man haft omfattande problem med svårutrotade clostridium-bakterier i sjukhusmiljö. Där har man påbörjat införandet av automatiserad städning som ett av flera vapen mot bakterierna.
Text: BJÖRN MARTINSSON
Foto: ROGER LUNDHOLM
Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets hemsida.