Kvinnor som utsätts för partnervåld ammar sina barn i lika hög utsträckning som andra nyförlösta. Undantag är kvinnor med tecken på depression. Det visar ny forskning från Malmö högskola.
– Det är kanske något förvånande att familjevåld inte påverkar amningens förekomst eller varaktighet i negativ riktning, säger Hafrún Finnbogadóttir. Kvinnorna tänker på sina barns hälsa i första hand och vet att amning är bra både näringsmässigt och för närhet.
– En särskild utsatt grupp är dock kvinnor med flertal symptom på depression som ammar mindre och mycket kortare tid.
Familjevåld under graviditet
I en ny studie har Hafrún Finnbogadóttir undersökt om det finns skillnad på hur länge kvinnor som varit utsatta för partnervåld under graviditeten ammar sina barn jämfört med icke utsatta. Undersökningen ingår i en serie långtidsstudier kring familjevåld under graviditet och upp till 1,5 år efter barnets födelse. Hafrún Finnbogadóttirs tidigare studier visar bland annat att 2,5 procent av 1939 tillfrågade kvinnor utsätts varje år för partnervåld under sin graviditet. Våldet ökar när graviditeten fortskrider – från att ha varit 1 procent i början till 2,5 procent i slutet av graviditeten. Ett och ett halvt år efter barnets födelse uppgav 3,3 procent att de utsätts för våld. Förövaren är oftast barnafadern eller kvinnans tidigare partner. Hon har även undersökt riskfaktorer att utsättas för våld under graviditeten, där den största riskfaktorn är att tidigare ha varit utsatt för våld. Det kan handla om alltifrån psykiskt, fysiskt och sexuellt våld från barndomen och vuxenlivet.
I den nya delstudien har undersökningsmaterialet krympt till 731 svarande kvinnor. Den visar att kvinnor som utsatts för partnervåld under och/eller efter graviditeten ändå ammar sina barn i lika hög utsträckning som andra mammor. Det finns heller inget statistiskt samband mellan de kvinnor som haft historik av våld och nu levde i förhållande med våld. Även dessa kvinnor ammade i lika hög utsträckning som andra nyförlösta kvinnor.
Ammar mindre
Däremot visar Hafrún Finnbogadóttirs nya studie att kvinnor med symptom på depression ammar i mycket mindre utsträckning.
– Det är självklart att visa symtom på depression och att vara utsatt för våld interagerar, fortsätter Hafrún Finnbogadóttir. Men det är troligen inte våldet utan depressionen som gör att kvinnorna avbryter amningen.
– En viktig slutsats är att nyfödda barns hälsa i hög utsträckning beror på hur mamman mår. Amning är och kommer att vara ett utmärkt sätt för både mor och barn att knyta an till varandra.
Hur och vem ska använda resultaten av din nya studie?
– Det vore klokt att screena gravida kvinnor i tidig graviditet för symptom på depression, eftersom deras hälsa och deras barns hälsa beror på moderns mentala välbefinnande. Vi måste få fler kvinnor att amma sina barn i Sverige, då amningsfrekvensen fortsätter sjunka generellt. Men kunskap om amning i förhållande till familjevåld är nödvändigt för att koncentrera resurserna till de mest utsatta kvinnorna, säger Hafrún Finnbogadóttir och fortsätter:
– Samarbetet måste förbättras mellan mödrahälsovården, barnhälsovården, psykiatrin, polisen och socialtjänsten för att vi ska lyckas skydda utsatta kvinnor och deras ofödda barn och småbarn. Det är också dessa grupper som jag vill ska lära sig av mina studier.
Text: HELENA SMITT
Vetenskaplig artikel
Breastfeeding in the context of domestic violence – a cross sectional study
