Studier från Lunds universitet visar att långtidspendlare sover sämre och har fler sjukskrivningar än de som cyklar eller går till jobbet. Det är stressen under resvägen som påverkar hälsan negativt. Sämst mår man i storstadsregionerna.
– Ju längre pendlingsresa desto större påverkan på sömn och stress. Dels förlorar man tid under pendlingen som man skulle kunna använda till att till exempel umgås med familj och vänner eller att träna. Man blir också pressad av att inte ha kontroll över sin restid, förklarar Kristoffer Mattisson, folkhälsoforskare vid Lunds universitet.
Just att inte kunna påverka sin situation med förseningar, tidtabeller, trängsel och bilköer gör att man upplever stress och det påverkar hälsan negativt. För kollektivpendlare är sambandet tydligt att ju längre tid man pendlar desto sämre mår man. De som pendlar över en timme mår sämst.
– För bilpendlare ser det något annorlunda ut. Där är det de som pendlar 30-60 minuter som mår sämst. Pendlar man över en timme med bil sjunker sambandet och det tror vi har att göra med att man får en annan geografisk kontext. Troligt är att man har ekonomin att välja att bosätta sig ute på landsbygden där stressen och bilköer saknas. Då blir det andra hälsovinster som uppväger långpendlingen.
God kollektivtrafik en kvinnofråga
Kvinnor pendlar oftare kollektivt än män och Kristoffer Mattisson tycker att en god kollektivtrafik är en kvinnofråga. Han menar att konsekvensen av de könsstrukturer som gör att män tar bilen och kvinnorna åker kollektivt, gör att kvinnor blir mer utsatta.
– Att kvinnorna, som oftast tar störst ansvar i hemmet, får vardagen och familjesituationen att gå ihop är oerhört viktigt ur ett hälsoperspektiv. Politiskt vill man ju uppmuntra långpendling över regiongränserna, för att främja ekonomi och rörligheten för dem som arbetar. Då måste man också planera för en hållbar pålitlig kollektivtrafik.
Det finns även tidigare studier som visar att långtidspendlare lägger mindre tid på matlagning och äter mer skräpmat än pendlare med kortare resor. Man förlorar tid när man pendlar långt och har kanske inte samma motivation att lägga på matlagning när man kommer hem. Tillgängligheten till snabba kalorier är också större när man reser.
Aktiva pendlare
Aktiva pendlare som går eller cyklar till jobbet och kollektivpendlare har också ett starkare samband med högt socialt kapital – det vill säga känslan av att man håller samman och samarbetar – än bilpendlare. Det finns också en koppling mellan längre pendling och lågt socialt kapital.
– Det finns studier som visar att från 60-talet så har det sociala kapitalet minskat i USA. Folk sätter sig i sina bilar, isolerar sig och får sämre sammanhållning. De känner inte att de är en del av samhället i samma utsträckning längre.
Buller och luftföroreningar som kommer med ökad biltrafik är också kopplade till medicinska problem som hjärtkärlsjukdomar, inlärningsproblem, astma och diabetes.
– Bilar tar också mycket plats i städerna och kunde vi minska antalet skulle vi kunna använda utrymmet till annat. Fler grönområden och tillgång till vatten och kanaler ger en mer trivsam stad att bo i och utrymme för återhämtning mot stress, avslutar Kristoffer Mattisson.
Text: ÅSA HANSDOTTER
